Företagets hållbarhetsredovisning ska innehålla information om alla väsentliga påverkan, risker och möjligheter, inklusive de som uppstår eller kan uppstå i samband med samband med dess affärsförbindelser (både direkta och indirekta) i värdekedjan uppströms och nedströms.

Värdekedjan ska ses utifrån ett perspektiv där företaget skall ta hänsyn till:

• Direkt påverkan som direkt orsakas av företagets egen verksamhet, produkter eller tjänster.

• Påverkan som företaget har "bidragit till". Detta är påverkan som inte direkt och enbart orsakas av den rapporterande enhetens verksamhet, produkter och tjänster, utan i samverkan med en tredje part.

• Påverkan som är direkt kopplad till företagets verksamhet, produkter och tjänster, men som orsakas av en affärsrelation. Dessa effekter, som uppstår i värdekedjan uppströms eller nedströms, härrör från affärsrelationer och måste identifieras av den rapporterande enheten, eftersom de är nära kopplade till dess kärnverksamhet genom dessa förbindelser.

Detta innebär att företaget måste beakta hela sin värdekedja i sin rapportering, och bortom sin egen verksamhet. Detta inkluderar leverantörer, kunder och andra intressenter som är involverade i produktion och distribution av deras produktion och tjänster. Kravet innebär en större förståelse för företagets värdekedja, och uppmuntrar företag till att arbeta närmare leverantörer och kunder för att förbättra hållbarhetsarbetet genom hela värdekedjan. Därmed blir ett första steg för företaget att kartlägga sin värdekedja. Ett ytterligare steg blir sedan att koppla delar av värdekedjan till väsentliga hållbarhetsfrågor.

Det finns primärt två grupper av intressenter definierade av ESRS:

Påverkade intressenter: enskilda personer eller grupper vars intressen påverkas eller skulle kunna påverkas – positivt eller negativt – av företagets verksamhet och dess direkta och indirekta affärsförbindelser i hela värdekedjan.

Användare av hållbarhetsförklaringar: primära användare av finansiell rapportering för allmänna syften (befintliga och potentiella investerare, långivare och andra borgenärer, däribland tillgångsförvaltare, kreditinstitut, försäkringsföretag), samt andra användare, inklusive företagets affärspartner, fackföreningar och arbetsmarknadens parter, civilsamhället och icke-statliga organisationer, statliga förvaltningar, analytiker och akademiker.

Andra vanliga kategorier av intressenter kan vara: anställda och andra arbetstagare, leverantörer, konsumenter, kunder, slutanvändare, lokalsamhällen och sårbara grupper, samt myndigheter, däribland regleringsmyndigheter, tillsynsmyndigheter och centralbanker. Naturen kan anses vara en tyst intressent. I det fallet kan ekologiska uppgifter och uppgifter om bevarande av arter ligga till grund för företagets väsentlighetsbedömning.

Vissa intressenter, men inte alla, kan tillhöra båda dessa grupper.

Det finns alltså en mängd olika intressenter som kan vara relevanta att ta i beaktande vid genomförande av en intressentanalys. Wellfish hade kategoriserat dessa i externa och interna intressenter. Nedan återfinns samtliga intressenter samt allmän vägledning för hur kunden skall tänka.

Dubbel väsentlighet, eller dubbel materialitet som det också benämns, innebär att man identifierar vilka hållbarhetsfrågor som verksamheten påverkar och påverkas av. Den dubbla väsentlighetsanalysen utgör grunden för vad verksamheten ska fokusera på både i sitt hållbarhetsarbete och i sin hållbarhetsrapportering, samt avgör vilka upplysningar som blir obligatoriska att rapportera på.

En väsentlighetsanalys genomförs av bolaget för att identifiera de hållbarhetsområden som är mest relevanta att agera på.

Dubbel väsentlighet består av två dimensioner:

• Påverkansväsentlighet, dvs när man har ett inifrån-ut perspektiv. Hur påverkar bolaget omvärlden samt sina interna och externa intressenter?

• Finansiell väsentlighet, dvs när man har ett utifrån-in perspektiv. Hur påverkar omvärlden bolaget?

En hållbarhetsfråga är väsentlig, det vill säga av betydelse, om den överskrider tröskelvärdet för antingen påverkansväsentlighet, finansiell väsentlighet eller båda.

Påverkansväsentlighet utgår från ett inifrån-ut perspektiv och tar hänsyn till företagets påverkan på hållbarhetsfrågor, t.ex. bidrag till klimatförändringarna.

Vid bedömning av påverkansväsentlighet bör man beakta både faktiska och potentiella negativa och positiva effekter, allvarlighetsgrad och dess påverkan på människor eller miljö på kort, medellång och lång sikt. Konsekvenser för människor eller miljön innefattar i detta sammanhang konsekvenser i samband med miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.

Påverkan inkluderar både det som företaget orsakar eller bidrar till, eller som är direkt kopplade till företagets verksamhet, dess produkter och tjänster genom affärsrelationer. Affärsrelationerna omfattar företagets värdekedja både uppströms och nedströms, och begränsas inte till ingångna avtal.

Företaget ska se över:

• Direkt påverkan som direkt orsakas av företagets egen verksamhet, produkter eller tjänster.

• Påverkan som företaget har "bidragit till". Detta är påverkan som inte direkt och enbart orsakas av den rapporterande enhetens verksamhet, produkter och tjänster, utan i samverkan med en tredje part.

• Påverkan som är direkt kopplad till företagets verksamhet, produkter och tjänster, men som orsakas av en affärsrelation. Dessa effekter, som uppstår i värdekedjan uppströms eller nedströms, härrör från affärsrelationer och måste identifieras av den rapporterande enheten, eftersom de är nära kopplade till dess kärnverksamhet genom dessa förbindelser.

Allvarlighetsgraden baseras på skala, omfattning, åtgärdbarhet:

• Skalan: hur allvarlig den negativa påverkan är eller hur fördelaktig den positiva påverkan är för människor eller miljön.

• Omfattningen: hur utbredd den negativa eller positiva påverkan är. För miljöpåverkan - omfattningen av miljöskador eller en geografisk omkrets. För påverkan på personer - antalet personer som är negativt påverkade.

• Åtgärdbarhet: om det går att rätta till eller innebär permanenta och oföränderliga effekter. Om och i vilken utsträckning de negativa effekterna skulle kunna åtgärdas, det vill säga återställande av miljön eller drabbade människor till deras tidigare tillstånd.

Finansiell väsentlighet (utifrån-in) utgår från risker och möjligheter för verksamheten i olika hållbarhetsfrågor, och vilka av de identifierade riskerna/möjligheterna som är väsentliga utifrån kriterierna sannolikhet och potentiell storlek (konsekvens) på finansiella effekter.

En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv om den orsakar eller kan orsaka väsentlig finansiell påverkan på företagets utveckling på kort, medellång eller lång sikt. Denna påverkan avser risker och möjligheter som härrör från beroendet av miljömässiga eller sociala resurser och begränsas inte till frågor inom ramen för företagets kontroll.

I den finansiella väsentlighetsprocessen identifieras information som är användbar för investerare, långivare och liknande när de, som primära användare av allmänna finansiella rapporter, bedömer effekterna av hållbarhetsfrågor på företagets kassaflöde, utveckling, prestation, ställning, kapitalkostnad eller finansieringstillgång.

Eftersom hållbarhetsområden som har negativ eller positiv påverkan även ger upphov till finansiella risker och möjligheter, är det sannolikt att företaget kommer att bedöma hur relationen mellan dessa påverkar företagets finansiella ställning långsiktigt.

Beroende av naturresurser, mänskliga resurser och samhällsresurser är källor till finansiella risker eller möjligheter. Beroendeförhållanden kan utlösa effekter på två möjliga sätt:

• De kan påverka företagets möjlighet att fortsätta använda eller erhålla de resurser som behövs i dess affärsprocesser, samt kvaliteten och prissättningen på dessa resurser.

• De kan påverka företagets möjlighet att förlita sig på förbindelser det behöver i sina affärsprocesser på godtagbara villkor.