Klimatberäkning kostnad: så ersatte två bolag sina konsulter

En automatiserad klimatberäkning kostar i regel en tredjedel av vad en konsult tar för samma uppdrag, och siffrorna blir klara på dagar istället för veckor. I det här sjätte och avslutande inlägget i serien tittar vi på två anonymiserade kundcase som visar exakt vad bytet innebär i kronor, tid och spårbarhet, för bolag i bygg och fastighet samt sjöfart, frakt och logistik.

Mönstret vi ser om och om igen

Bolag med omsättning mellan 100 miljoner och 2 miljarder kronor löser klimatrapportering på ett av två sätt: de köper konsulttimmar varje år, eller de automatiserar beräkningen en gång och återanvänder den. Det första alternativet skalar dåligt. Ju fler fakturor, resor och leverantörer verksamheten har, desto fler timmar fakturerar konsulten.

Vi har aldrig haft en kund med över 50 miljoner kronor i omsättning som sagt att Wellfish är för dyrt. Det säger något om vad som faktiskt styr köpbeslutet i det här segmentet. Det är inte lägsta pris. Det är om siffrorna håller för en revisor, en investerare eller en upphandlare som ställer följdfrågor.

De två kunderna nedan representerar var sin sida av samma problem: ett bolag som redan hade en klimatberäkning men betalade för mycket för den, och ett bolag som aldrig haft en beräkning de vågade lita på.

Kundcase 1: mjukvarubolaget med PE-ägare som ville se spårbarhet, inte bara en siffra

Ett nordiskt mjukvarubolag, ägt av en riskkapitalfond med tydliga ESG-krav i sina ägardirektiv, betalade ungefär 150 000 kronor per år för en extern klimatberäkning. Konsulten levererade en rapport en gång om året, byggd på manuellt insamlade underlag från ekonomiavdelningen.

Problemet var inte siffran i sig. Problemet var att ägaren, inför varje kvartalsrapportering till sina egna investerare, ställde frågor konsultrapporten inte kunde svara på: Var kommer det här utsläppstalet ifrån? Vilka antaganden ligger bakom scope 3? Går det att bryta ner per affärsenhet? Varje gång krävdes en ny runda mejl till konsulten, ofta med några veckors väntetid.

Bolaget gick över till Wellfish och automatiserade hela beräkningen mot sina befintliga finansiella system. Resultatet blev tre saker på en gång: kostnaden landade på ungefär en tredjedel av vad konsulten tog, varje siffra gick att spåra tillbaka till sitt underlag, och rapporten kunde tas fram löpande istället för en gång per år. För ett PE-ägt bolag som ska visa upp ESG-data inför nästa investerarrunda är den skillnaden inte kosmetisk. Det är skillnaden mellan att kunna svara på en fråga på plats och att behöva be om två veckors betänketid.

Kundcase 2: byggkoncernen vars uppskattningar "aldrig kändes seriösa"

En byggkoncern med stora fakturavolymer, flera projekt igång parallellt och krav på klimatdeklarationer för sina byggnader hade länge löst klimatrapporteringen med manuella uppskattningar. En controller satt med kalkylblad, gick igenom ett urval fakturor och extrapolerade resten. Så beskrev bolaget själva det: uppskattningarna kändes aldrig seriösa.

Det är en rimlig beskrivning av vad manuell klimatberäkning faktiskt är i en organisation med hög fakturavolym. Ett stickprov på 200 av 40 000 fakturor kan ge en siffra, men den siffran håller inte om en myndighet, en bank eller en kund ber om underlaget bakom klimatdeklarationen. Byggbranschen är dessutom särskilt utsatt här: klimatdeklarationer för nya byggnader är lagkrav sedan 2022, och kraven skärps stegvis mot gränsvärden från 2027.

Med en automatiserad lösning gick bolaget från stickprov till fullständig genomgång. Varje faktura, varje leverantör och varje projekt räknas nu in i både den löpande verksamhetsberäkningen och i klimatdeklarationerna för enskilda byggnader. Ingen extrapolering, inga antaganden om "resten ser nog ut ungefär som stickprovet". Det gjorde två saker möjliga samtidigt: snabbare svar till kunder som frågar efter klimatdata i upphandlingar, och en klimatdeklaration som håller för granskning utan att bolaget behöver försvara en uppskattning.

Vad kostar en klimatberäkning egentligen?

Kostnaden för en klimatberäkning beror på om den görs manuellt av en konsult eller automatiskt via mjukvara som kopplas till bolagets egna data. Skillnaden handlar inte bara om kronor per år, utan om vad man faktiskt får för pengarna.

Faktor	Konsultberäkning	Automatiserad beräkning (Wellfish)
Typisk årskostnad, mellanstort bolag	100 000-200 000 kr	30 000-70 000 kr
Leveranstid per rapport	3-6 veckor	Dagar, löpande uppdatering
Spårbarhet per transaktion	Sällan, bygger på stickprov	Ja, varje underlag går att följa
Uppdateringsfrekvens	1 gång per år	Kontinuerlig
Underlag för klimatdeklaration	Kräver separat konsultinsats	Ingår i samma dataflöde
Skalbarhet vid fler bolag/enheter	Ny offert varje gång	Samma system, fler dataflöden

Siffrorna ovan speglar de två kundcasen i det här inlägget, inte ett teoretiskt genomsnitt. Mjukvarubolaget gick från 150 000 kronor till en tredjedel av det. Byggkoncernen bytte inte i första hand för att spara pengar, utan för att stickprovsmetoden inte längre gick att försvara internt eller externt.

Varför spårbarhet slår lägsta pris i upphandling

Bolag i det här segmentet vinner affärer på att kunna svara direkt när en upphandlare, en bank eller en investerare frågar varifrån en siffra kommer. En konsultrapport levererar ett resultat. En automatiserad beräkning levererar ett resultat och vägen dit.

Det märks tydligast i tre sammanhang. PE-ägare och institutionella investerare granskar ESG-data allt hårdare inför både kvartalsrapporter och exit-processer, och en rapport som inte går att bryta ner per affärsenhet skapar friktion