Efter Omnibus I omfattar CSRD företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i omsättning. Gör snabbtestet och se vad som gäller er.
CSRD fasas in i vågor baserat på företagsstorlek. Efter ändringsdirektivet Omnibus I, som trädde i kraft i mars 2026, har tröskelvärdena höjts rejält. För bolagen som omfattas är frågan inte längre om utan när rapporteringsplikten börjar gälla — och för alla andra växer kraven från kunder och investerare i stället.
Läs mer om vad direktivet innebär i vår guide: Vad är CSRD?
| Företagskategori | Tröskelvärden | Första rapporteringsår |
|---|---|---|
| Stora börsnoterade bolag (våg 1) | >1 000 anställda och >450 M€ nettoomsättning | Räkenskapsår 2024 (rapport 2025) |
| Övriga stora företag (våg 2) | >1 000 anställda och >450 M€ nettoomsättning | Räkenskapsår 2027 (rapport 2028) |
| Börsnoterade SME | Utanför CSRD efter Omnibus — VSME är den frivilliga standarden | — |
| Icke-EU-koncerner | >450 M€ omsättning i EU samt filial eller dotterbolag med >200 M€ | Räkenskapsår 2028 (rapport 2029) |
Tröskelvärden efter Omnibus I: båda kriterierna måste vara uppfyllda
Svara på två frågor:
Ja på båda? Då omfattas ni av CSRD — senast från räkenskapsåret 2027. Nej på någon av frågorna? Då har ni ingen direkt rapporteringsplikt. Men läs vidare: kraven når er ofta ändå via kunder och investerare, och den frivilliga VSME-standarden är då rätt nivå att börja på.
Även om ert bolag inte når upp till tröskelvärdena är chansen stor att ni redan påverkas indirekt. CSRD-skyldiga kunder och investerare efterfrågar i allt högre grad hållbarhetsdata från sina leverantörer — som en del av deras egen ESRS-rapportering.
Det innebär att mindre bolag som inte omfattas av direktivet ändå behöver ha koll på sin klimat- och hållbarhetsdata, för att kunna möta krav från affärspartners och kapitalmarknaden. Läs mer om hur leverantörskedjan påverkas i vårt blogginlägg om scope 3-utsläpp i leverantörskedjan.
Många mindre bolag börjar mäta sin klimatpåverkan redan nu, inför krav från kunder och investerare. Testa Wellfish gratis →
Att inte uppfylla CSRD-kraven i tid medför konkreta risker. Juridiskt sett kan bristande efterlevnad leda till sanktioner från nationella tillsynsmyndigheter. Affärsmässigt riskerar ni att förlora affärer med kunder och partners som kräver verifierad hållbarhetsdata i sin leverantörskedja.
Utöver det formella regelverket finns en tydlig marknadsrisk: bolag som inte kan visa upp trovärdig hållbarhetsdata riskerar att tappa förtroende hos investerare, kunder och presumtiva medarbetare. Att komma igång i god tid ger er marginal att bygga datakvalitet och processer utan stress.
Läs om hur ni strukturerar arbetet i vår guide: Vad är CSRD? → eller fördjupa er i dubbel väsentlighetsanalys och hållbarhetsrapportering.