CSRD-direktivet förklarat – vad gäller för svenska företag?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) antogs av EU 2022 och är lagstiftningen bakom de krav på hållbarhetsrapportering som de största svenska företagen nu möter. Direktivet implementerades i svensk lag genom ändringar i årsredovisningslagen och kompletteras av de europeiska hållbarhetsstandarderna (ESRS). Genom ändringsdirektivet Omnibus I, i kraft sedan den 18 mars 2026, har direktivets omfattning och tidplan justerats.

Läs en övergripande introduktion i vår guide: Vad är CSRD?

Bakgrund — från NFRD till CSRD och Omnibus

Före CSRD reglerades hållbarhetsrapportering av NFRD (Non-Financial Reporting Directive), som trädde i kraft 2018. NFRD gällde enbart ett begränsat antal stora börsnoterade bolag — ungefär 11 000 företag i hela EU — och ställde inga krav på enhetliga rapporteringsstandarder eller extern granskning. Hållbarhetsrapporter varierade därför kraftigt i innehåll, metodik och jämförbarhet.

EU ersatte NFRD med CSRD för att stärka datakvaliteten och göra hållbarhetsdata lika tillförlitlig och jämförbar som finansiell data. Ursprungligen utvidgade CSRD rapporteringsplikten till över 50 000 företag i EU. Efter omfattande kritik mot regelbördan antog EU därefter ändringsdirektivet Omnibus I, som höjer tröskelvärdena till fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning. Fokus ligger nu på de största bolagen, medan mindre företag hänvisas till den frivilliga VSME-standarden.

Vad kräver CSRD-direktivet?

• Rapportering enligt gemensam standard (ESRS) — Alla rapporteringspliktiga bolag måste följa de europeiska hållbarhetsstandarderna, vilket säkerställer jämförbarhet mellan bolag och sektorer. Förenklade ESRS beslutas under 2026.
• Dubbel väsentlighetsanalys — Företagen måste avgöra vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga ur både ett inverkansperspektiv och ett finansiellt perspektiv.
• Digital, maskinläsbar rapportering (ESEF-taggning) — Hållbarhetsinformation ska taggas digitalt i årsredovisningen enligt ESEF-formatet (European Single Electronic Format), så att data kan aggregeras och analyseras automatiskt.
• Extern granskning — Rapporten måste granskas av en oberoende revisor med begränsad säkerhet (limited assurance). Genom Omnibus I togs den tidigare planerade upptrappningen till rimlig säkerhet (reasonable assurance) bort.

CSRD i Sverige — implementering och tillsyn

Sverige implementerade CSRD-direktivet genom ändringar i årsredovisningslagen (ÅRL) och revisorslagen, vilka trädde i kraft den 1 juli 2024. Svenska bolag som omfattas av direktivet är därmed lagligt skyldiga att uppfylla CSRD-kraven från respektive införandedag. Omnibus-ändringarna genomförs i svensk lag under 2026, efter att en statlig utredning lämnat sitt slutbetänkande om implementeringen våren 2026.

Tillsynen över efterlevnaden av CSRD i Sverige utförs av Finansinspektionen för börsnoterade bolag, medan Bolagsverket hanterar registrering och offentliggörande av årsredovisningar. Revisorer som granskar hållbarhetsrapporter måste vara godkända eller auktoriserade revisorer med rätt kompetens.

Tidplan för CSRD-direktivet

Tabellen speglar rättsläget efter Omnibus I. Den svenska implementeringen av ändringarna pågår under 2026.

Läs vidare i vår CSRD-guide

Det här är en del av Wellfish samlade kunskapsbank om CSRD. Utforska de övriga guiderna i klustret:

• Vad är CSRD? Guide till EU:s hållbarhetsdirektiv — övergripande introduktion till direktivet
• Vem omfattas av CSRD? — tröskelvärden, faser och snabbtest
• Dubbel väsentlighetsanalys enligt CSRD — steg-för-steg-process
• Så rapporterar du enligt CSRD — praktisk rapporteringsguide

Eller gå direkt till vår CSRD-lösning: Wellfish CSRD-rapportering →