CSRD och klimatdeklaration 2026: vad bygg, fastighet och logistik måste rapportera
CSRD kräver att fler bygg-, fastighets- och logistikbolag redovisar sin klimatpåverkan enligt EU:s hållbarhetsstandard ESRS, medan klimatdeklaration enligt Boverket redan är obligatorisk för nya byggnader i Sverige. Tillsammans styr de vad ditt bolag behöver mäta och dokumentera inför hösten 2026.
I förra inlägget i den här serien gick vi igenom varför Excel-baserad hållbarhetsrapportering kollapsar så fort ett bolag växer förbi ett fåtal fastigheter eller uppdrag. Den här gången handlar det om vad kraven faktiskt innehåller, för dig som sitter på beslut om budget, system eller upphandling i höst.
Vad är CSRD och vilka bolag omfattas?
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv som tvingar fram hållbarhetsrapportering enligt en gemensam standard, ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Rapporteringen ska in i förvaltningsberättelsen, granskas av revisor och innehålla data om klimat, miljö, personal och styrning enligt samma detaljnivå som ekonomisk redovisning.
Kraven infördes i tre vågor. Stora börsnoterade bolag med tidigare NFRD-krav rapporterade redan för räkenskapsåret 2024, med publicering 2025. Nästa våg omfattar övriga stora bolag som uppfyller minst två av tre kriterier: fler än 250 anställda, mer än cirka 575 miljoner kronor i omsättning, eller mer än cirka 290 miljoner kronor i balansomslutning.
EU:s så kallade stop-the-clock-direktiv sköt 2025 upp den här vågen två år, och ett pågående Omnibus-förslag kan höja tröskeln till 1 000 anställda. Formellt sänker det trycket på en del bolag i intervallet 100 miljoner till 2 miljarder kronor. I praktiken spelar det mindre roll än många tror.
Varför formella trösklar inte är hela bilden
Stora kunder som själva omfattas av CSRD behöver scope 3-data från sina leverantörer, oavsett vad Omnibus-förslaget landar i. En byggkoncern som rapporterar enligt CSRD måste redovisa utsläpp från underentreprenörer. Ett rederi som rapporterar behöver bränsledata från chartrade fartyg och speditörer. Kravet vandrar nedåt i värdekedjan långt innan ett mindre bolag formellt blir rapporteringsskyldigt.
Det är denna mekanism, inte lagtexten i sig, som gör att bolag mellan 100 miljoner och 2 miljarder kronor i omsättning hamnar i kläm redan nu.
Klimatdeklaration enligt Boverket: vad krävs för byggbolag
Klimatdeklaration är en lagstadgad redovisning av en ny byggnads klimatpåverkan under produktionsskedet, obligatorisk i Sverige sedan 1 januari 2022 enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader. Byggherren ansvarar för att deklarationen upprättas och registreras hos Boverket innan slutbesked kan utfärdas.
Deklarationen täcker i dag modulerna A1 till A5 enligt standarden EN 15978: råvaruutvinning, transport till fabrik, tillverkning, transport till byggplats och själva byggprocessen. Driftskedet, det vill säga byggnadens energianvändning över tid, ingår inte ännu. Renoveringar och ombyggnader omfattas heller inte i dagsläget, men Boverket har flera gånger föreslagit att omfattningen ska breddas.
Det som förändrar spelplanen är gränsvärden. Boverket har utrett och föreslagit att klimatdeklarationen ska kompletteras med bindande gränsvärden för tillåten klimatpåverkan per byggnadstyp, en förändring som skulle göra deklarationen till ett faktiskt styrmedel snarare än enbart en redovisningsplikt. Regeringen har ännu inte fastställt exakt datum, men riktningen är tydlig: byggbolag som redan nu bygger upp god data om materialval och leverantörskedjor får ett försprång när gränsvärdena blir verklighet.