Klimatberäkning-startup: varför jag startade Wellfish

Jag startade Wellfish för att jag var trött på att se välskötta bolag betala hundratusentals kronor för siffror de redan hade i sin egen bokföring. Inte en gång. Om och om igen, hos bolag efter bolag, i möten som alltid slutade på samma sätt: någon suckade, sa att "det här måste väl gå att lösa bättre", och sen fortsatte man ändå med samma Excel-ark som förra året.

Det här är historien om de tre åren innan Wellfish fanns. Inte en produktbeskrivning. En förklaring till varför jag en kväll i mitt kök bestämde mig för att sluta prata om problemet och börja bygga lösningen.

Tre år av samma möte, om och om igen

Innan Wellfish jobbade jag nära bolag i bygg, sjöfart, frakt, logistik och fastighet. Bolag med omsättning mellan 100 miljoner och ett par miljarder kronor. Stora nog att ha en hållbarhetschef eller en ekonomichef med klimatrapportering på sitt bord. För små för att ha en intern data-avdelning som kunde bygga en egen lösning.

Mönstret var identiskt varje gång. Någon i ledningen fick i uppdrag att "fixa klimatrapporten". Den personen hade redan ett fullt jobb. Så uppdraget löstes på ett av två sätt: ett Excel-ark som byggdes upp med uppskattningar, eller en konsultbyrå som fakturerade 120 000 till 150 000 kronor om året för en rapport som tog tre månader att få tillbaka.

Jag satt i de här mötena som rådgivare, ibland som säljare av något helt annat. Men frågan som kom upp varje gång var densamma: "Varför är det här så svårt när all data redan finns i vårt affärssystem?"

Jag hade inget bra svar. Det gjorde ingen.

Kvällarna med Excel-arket

Jag minns en specifik ekonomichef på ett logistikbolag i Göteborg, omsättning runt 400 miljoner kronor. Hon satt kvar på kontoret till klockan ett på natten, tre veckor i rad, för att bygga ihop ett klimatbokslut inför en upphandling. Fakturor från transportörer, dieselkvitton, elavtal, allt manuellt in i celler som redan var röda av felmeddelanden.

Hon sa något jag aldrig glömde: "Jag vet att siffrorna ligger i vårt system. Jag bara vet inte hur jag ska få ut dem därifrån."

Det är precis det. Datan finns nästan alltid redan i bokföringen, i fraktavtalen, i energifakturorna som redan är inskannade i affärssystemet. Problemet har aldrig varit brist på information. Problemet har varit att ingen byggt en bro mellan den informationen och en färdig rapport.

Jag satt med liknande scener gång på gång. Olika branscher, olika städer, samma klocka på väggen, samma Excel-ark öppet i tre flikar, samma känsla av att göra ett hantverk för hand som borde vara en maskinuppgift.

Konsultfakturan som fick mig att se mönstret tydligt

De bolag som inte byggde eget Excel-ark valde konsulter. Och här blev mönstret ännu tydligare för mig.

En fastighetsägare jag kände fick en faktura på 145 000 kronor för sin årliga klimatberäkning. Leveranstid: tre månader. När rapporten väl kom var siffrorna redan föråldrade, för de byggde på data som var ett halvår gammal när konsulten samlade in den.

Jag frågade honom rakt ut: "Vad får du för de här pengarna?" Han funderade länge innan han svarade: "En PDF. Och lugnet att någon annan gjort jobbet."

Det svaret satte sig i mig. Bolagen betalade inte för bättre data. De betalade för att slippa göra det själva, med samma manuella process som konsulten också körde, bara i sitt eget Excel-ark istället för kundens.

Här är hur de tre vanligaste vägarna faktiskt jämförs, sett från insidan av de här bolagen:

Metod	Kostnad per år	Ledtid	Datakälla
Excel internt	Personalens tid, ofta kvällar och helger	Veckor, återkommande varje kvartal	Manuella uppskattningar
Extern konsult	120 000-150 000 kr	Cirka 3 månader	Manuell insamling, ofta gamla siffror
Automatiserad koppling	Fast avgift, förutsägbar	Cirka 14 dagar	Direkt ur affärssystemet

Den tredje raden fanns inte som ett alternativ när jag satt i de här mötena. Det var precis det som gjorde mig galen.

Frågan jag inte kunde släppa

En kväll, efter ännu ett möte där en VD skakade på huvudet åt sin egen konsultfaktura, körde jag hem och kunde inte sluta tänka på en enda mening: om ett affärssystem redan vet vad ett bolag köpt, från vem, och hur mycket bränsle eller el som fakturerats, varför kan ingen maskin räkna ut klimatpåverkan direkt ur den datan?

Jag googlade. Jag pratade med utvecklare. Jag ringde runt till bolag i samma situation och frågade om de skulle betala för något som kopplades direkt till deras bokföring istället för att mata in siffror för hand. Alla sa ja. Ingen hade sett en lösning som faktiskt fungerade så.

Det var inte en snygg pitch-deck-idé. Det var en fråga som vägrade lämna mig ifred, natt efter natt, tills jag skrev ett testscript en lördag och kopplade det mot ett testkonto i ett vanligt affärssystem. Siffrorna kom ut på under en minut. Siffror som skulle ha tagit en människa en hel arbetsdag att räkna fram för hand.

Den lördagen bestämde jag mig. Jag skulle bygga det jag själv letat efter i tre år.

Vad Wellfish faktiskt är byggt för att göra

Wellfish grundades i Stockholm med ett enda mål: koppla klimatberäkningen direkt till det system bolaget redan använder för sin ekonomi. Ingen manuell datainmatning. Ingen tre månader lång väntan.

Processen ser ut så här i praktiken:

• Ett möte på 60 minuter där vi kopplar affärssystemet och går igenom vilka dataflöden som behövs.
• AI-modellen matchar transaktioner, fakturor och energidata mot rätt utsläppskategorier.
• En färdig, granskningsbar klimatrapport levereras inom 14 dagar, byggd på siffror direkt ur bokföringen.

Jag driver försäljningen själv fortfarande. Inte för att jag måste, utan för att jag vill sitta i de här mötena med kunderna. Jag känner igen den trötta rösten hos en ekonomichef som suttit uppe med Excel. Jag vet exakt vilken faktura hon fått från förra årets konsult. Det är därför jag byggde det här, inte ett generellt SaaS-koncept jag läst om i en trendrapport.

Vad jag hoppas Wellfish betyder för andra bolag

Jag hoppas Wellfish betyder att den där ekonomichefen i Göteborg aldrig behöver sitta kvar till klockan ett på natten igen. Att en fastighetsägare aldrig behöver betala 145 000 kronor för en PDF med gamla siffror. Att fler hållbarhetsföretag i Sverige, oavsett om de jobbar med bygg, sjöfart, frakt, logistik eller fastighet, kan lägga sin tid på att faktiskt sänka utsläppen istället för att jaga fram dem i celler.

Klimatrapportering blir bara viktigare de kommande åren, med skärpta krav från EU och från kunder som ställer högre krav på sina leverantörer. Bolag som fortfarande löser detta manuellt kommer att förlora tid varje kvartal som deras konkurrenter redan sparat in.

Jag vet hur det känns att sitta med Excel-arket klockan elva på kvällen och undra varför ingen löst det här redan. Nu finns svaret. Jag byggde det.

Vanliga frågor

Varför heter bolaget Wellfish?

Namnet speglar tanken bakom bolaget: att gå djupare än ytan och hämta upp de siffror som redan finns dolda i ett bolags system, istället för att gissa sig fram med uppskattningar. Det är en bild för hela metoden bakom Wellfish.

Vem passar Wellfish för?

Wellfish passar bolag med omsättning mellan ungefär 100 miljoner och 2 miljarder kronor inom bygg, sjöfart, frakt, logistik och fastighet. Det är bolag stora nog att ha rapporteringskrav, men för små för att ha en egen dataavdelning som bygger detta internt.

Hur skiljer sig Wellfish från en traditionell konsult?

En konsult samlar in data manuellt och levererar en rapport efter cirka tre månader, ofta till en kostnad på 120 000-150 000 kronor per år. Wellfish kopplar direkt till affärssystemet och levererar en färdig rapport in