Dubbel väsentlighetsanalys: exempel och mall för svenska företag
En dubbel väsentlighetsanalys visar vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för ditt företag, både utifrån företagets påverkan på människor och miljö och utifrån hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomi. En färdig analys innehåller en lista över väsentliga ämnen, poängsättning per ämne, en tröskel, ett beslut för varje ämne och dokumentation som visar hur ni kom fram till resultatet.
Den här artikeln visar hur det ser ut i praktiken. Du får exempel för tre branscher och en uppbyggnad för arbetsfilen. Själva processen, steg för steg, beskrivs i Wellfishs fullständiga guide till dubbel väsentlighetsanalys, och den går vi inte igenom på nytt här.
- Vad är en dubbel väsentlighetsanalys?
- Så ser en färdig analys ut
- Dubbel väsentlighetsanalys: exempel per bransch
- Mall: så bygger du upp arbetsfilen
- Vanliga fallgropar
- Så hänger analysen ihop med klimatdata
- Frequently Asked Questions
Vad är en dubbel väsentlighetsanalys?
Dubbel väsentlighet är grundprincipen i CSRD. Företaget bedömer varje hållbarhetsämne ur två perspektiv och rapporterar om de ämnen som är väsentliga i minst ett av dem. Resultatet styr vad som ska ingå i hållbarhetsrapporten.
Du behöver inte kunna hela regelverket för att läsa vidare. Vill du ha bakgrunden finns Wellfishs sidor om vad CSRD är och vem som omfattas av CSRD. Vill du ha processen finns den fullständiga guiden.
Definitioner > Dubbel väsentlighet: Principen att ett ämne är väsentligt om det är väsentligt utifrån påverkan, utifrån finansiell effekt, eller båda.
> Impact materiality (inåt-ut): Företagets faktiska eller potentiella påverkan på människor och miljö, till exempel utsläpp eller arbetsvillkor i värdekedjan. > Financial materiality (utifrån-in): Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som kan påverka företagets resultat, kassaflöde, tillgång till kapital eller kostnader.
> ESRS: De europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering under CSRD. De är indelade i ämnesområden inom miljö (E), socialt (S) och styrning (G). > Väsentlig tröskel: Den poängnivå som företaget själv sätter för att ett ämne ska räknas som väsentligt. Tröskeln ska vara motiverad och dokumenterad.
Så ser en färdig analys ut
Resultatet av en väsentlighetsanalys är sällan ett enda dokument. I praktiken består det av fyra delar som tillsammans går att visa upp för revisorn.
1. Lista över väsentliga ämnen. Varje ämne kopplas till ett ämnesområde i ESRS, ofta ned på delämnesnivå. Listan visar också vilka ämnen som bedömdes men inte blev väsentliga. Den delen glöms ofta bort, men en revisor vill se att ämnena prövades och inte bara utelämnades.
2. Poängsättning. Varje ämne får ett värde för påverkan och ett för finansiell väsentlighet. För påverkan vägs vanligen allvarlighetsgrad (omfattning, utbredning och hur svårt skadan är att avhjälpa) och sannolikhet ihop. För finansiell väsentlighet vägs storleken på den möjliga effekten mot sannolikheten. Skalan väljer ni själva. En skala från 1 till 5 är vanlig eftersom den är lätt att förklara.
3. Tröskel och beslut. Ni anger vilken poäng som krävs för att ett ämne ska bli väsentligt. Sedan blir varje ämne ett ja eller nej, med en kort motivering. Ämnen strax under tröskeln förtjänar en extra rad om varför de ändå föll bort.
4. Dokumentation. Här finns underlaget: vilka intressenter ni involverade, vilka källor poängen bygger på, vem som bedömde och när. Dokumentationen gör att någon annan kan följa resonemanget i efterhand.
Dubbel väsentlighetsanalys: exempel per bransch
Exemplen nedan är illustrationer av vilka ämnen som ofta hamnar högt i respektive bransch. De är inga facit. Ett enskilt företags resultat beror på verksamheten, värdekedjan och vilka data som finns. Två åkerier kan komma fram till olika listor.
Bygg och fastighet
Klimatpåverkan (ESRS E1) blir ofta väsentlig av två skäl. Byggmaterial som betong och stål har stora utsläpp i tillverkningen, och fastigheter använder energi under hela sin livslängd. Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5) följer ofta med, eftersom byggavfall och materialval är direkt kopplade till projekten.
På den sociala sidan hamnar egen personal (S1) högt på grund av arbetsmiljö och olycksrisker på byggarbetsplatser. Arbetstagare i värdekedjan (S2) är relevant när underentreprenörer står för en stor del av arbetet. Inom styrning är affärsetik och betalningspraxis (G1) ett vanligt kandidatämne. Läs mer om branschen på Wellfishs sida för bygg och fastighet.
Transport och logistik
Här är klimatpåverkan (E1) nästan alltid väsentlig, eftersom drivmedel är den största utsläppskällan. Förorening (E2) kan också bli väsentlig genom luftutsläpp från fordon, framför allt i stadsmiljö. Berörda samhällen (S3) kan komma upp där buller och trafik påverkar boende nära terminaler.
Egen personal (S1) fångar förarnas arbetstider och arbetsmiljö. Om ni anlitar underleverantörer och åkerier är S2 värd att pröva noga, för där ligger ofta både risk och påverkan. Wellfish har en egen branschsida för transport och logistik.
Tillverkande industri
Klimat (E1) bedöms både genom egen energianvändning och genom inköpta material. Förorening (E2) är relevant om ni hanterar kemikalier eller har processutsläpp. Vatten (E3) blir väsentligt främst där tillverkningen är vattenintensiv eller ligger i ett område med vattenbrist.
Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5) hör ofta hemma här, eftersom materialflöden och spill är en kostnad och en påverkan på samma gång. Konsumenter och slutanvändare (S4) kan vara ett tydligt exempel på ett ämne som blir icke väsentligt för ett företag som enbart säljer till andra företag. Det är fullt acceptabelt, så länge bedömningen är dokumenterad.
Mall: så bygger du upp arbetsfilen
Ett kalkylblad räcker långt. Poängen är att varje rad kan följas från ämne till beslut till underlag. En fungerande struktur har följande kolumner:
| Kolumn | Innehåll |
|---|---|
| Ämne | Ämnet eller delämnet, till exempel "Utsläpp från drivmedel" |
| ESRS-referens | Standarden ämnet hör till, till exempel E1 eller S2 |
| Poäng påverkan | Värde på er skala, med sannolikhet och allvarlighetsgrad bakom |
| Poäng finansiell | Värde på er skala, med storlek och sannolikhet bakom |
| Tröskel | Den nivå ni har fastställt |
| Väsentlig (ja/nej) | Utfallet, med en kort motivering |
| Ansvarig | Person som äger bedömningen och uppdateringen |
| Underlag | Källa: intressentdialog, riskregister, data, branschanalys |
Tre råd för att filen ska hålla:
- Lägg tröskeln på en egen flik, med motivering och datum, så att den inte ändras tyst.
- Ha en flik för intressentdialoger och en för ändringslogg. Båda blir viktiga vid granskning.
- Låt kolumnen Underlag peka på ett konkret dokument eller en datakälla. "Bedömning av ledningsgruppen" är en början men räcker sällan som ensam källa.
Vanliga fallgropar
Analysen behandlas som en engångsinsats. Verksamheten förändras, nya affärer tillkommer och regelverket utvecklas. Analysen behöver ses över regelbundet, och en ansvarig person i kolumnen Ansvarig gör det lättare att få det gjort.
Poängen saknar data. Om ett värde på 4 för klimatpåverkan bygger på en magkänsla blir det svårt att försvara. Börja med de data ni redan har, till exempel drivmedelsförbrukning och energifakturor, och märk tydligt var bedömningen bygger på antaganden.
För många väsentliga ämnen. När nästan allt blir väsentligt betyder resultatet lite, och rapporteringsarbetet växer utan att rapporten blir bättre. En tröskel som skiljer ämnena åt är en del av analysens värde.
Ingen spårbarhet. Utan koppling mellan beslut och underlag går det inte att visa hur ni resonerade. Det blir ett problem första gången någon ställer följdfrågor.
Så hänger analysen ihop med klimatdata
Analysen avgör vad ni ska mäta och rapportera. Den producerar inga utsläppssiffror. När klimat (E1) har bedömts som väsentligt måste företaget kunna redovisa sina utsläpp med underlag som håller för granskning.
Det är där många fastnar. Bedömningen är gjord, men siffrorna samlas in en gång om året i ett kalkylblad och går inte att härleda till källan. Underlaget bör istället komma löpande, från bokföring, drivmedelskort och reseunderlag, och vara spårbart ned till enskilda fakturor.
Wellfish är en svensk klimatberäkningsplattform som automatiserar koldioxidredovisningen utifrån företagets bokföringssystem, bränsledata och resedata. Resultatet är månatliga klimatdata som går att följa till varje faktura. Då kan det som analysen pekade ut som väsentligt också redovisas på ett sätt som tål granskning.
Vill du se hur det fungerar med era system kan du boka en demo. Du kan också starta ett kostnadsfritt konto och börja med era egna data.
Frequently Asked Questions
Vad är skillnaden mellan väsentlighetsanalys och dubbel väsentlighetsanalys?
En traditionell väsentlighetsanalys utgår ofta från vad som är viktigt för företaget eller dess intressenter. Den dubbla varianten kräver två perspektiv: företagets påverkan på omvärlden och hållbarhetens finansiella påverkan på företaget. Ett ämne är väsentligt om det är det i minst ett av perspektiven.
Finns det en färdig mall jag kan använda?
Det finns ingen obligatorisk mall i CSRD, så formatet väljer ni själva. Det som krävs är att metoden, poängsättningen och underlaget går att följa. Kolumnerna i avsnittet om arbetsfilen ovan är en bra utgångspunkt för ett kalkylblad.
Hur ofta ska analysen uppdateras?
Analysen ska spegla verksamhetens aktuella läge, så den bör ses över regelbundet och när något väsentligt förändras, till exempel nya affärsområden, förvärv eller ändrade värdekedjor. Spara tidigare versioner så att förändringarna går att förklara.
Kan ett ämne vara väsentligt trots att vi inte har data för det?
Ja. Väsentligheten avgörs av bedömningen, inte av att data redan finns. Saknas data bör ni dokumentera luckan och planera hur underlaget ska tas fram. För klimat går det att bygga ett löpande dataflöde från bokföring, drivmedel och resor.