Klimatdeklaration: krav, Boverket och tidplan för bygg
Klimatdeklaration: krav, Boverket och tidplan för nybyggnation
En klimatdeklaration är en sammanställning av en byggnads klimatpåverkan från produktionsskedet. Den krävs för nybyggnation i Sverige och lämnas in till Boverkets klimatdeklarationsregister innan byggnadsnämnden kan ge slutbesked.
Den här guiden riktar sig till dig som är CFO, projektchef eller hållbarhetsansvarig på ett bygg- eller fastighetsbolag. Du får veta vad kravet innebär, vem som ansvarar, vad deklarationen ska innehålla och hur den hänger ihop med CSRD. Där reglerna har ändrats över tid anger vi det och hänvisar till Boverket för aktuella gränser.
- Vad är en klimatdeklaration?
- Vilka byggnader omfattas?
- När ska klimatdeklarationen lämnas in?
- Vad ska klimatdeklarationen innehålla?
- Klimatdeklaration eller CSRD: vad är skillnaden?
- Vanliga misstag som gör att deklarationen blir en sista-minuten-fråga
- Så får ni underlaget att komma från systemen istället för från Excel
- Begrepp i korthet
- Frequently Asked Questions
Vad är en klimatdeklaration?
En klimatdeklaration är ett dokument som redovisar hur mycket växthusgaser en ny byggnad har gett upphov till innan den är klar att använda. Kravet följer av lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, som började gälla 1 januari 2022. Boverket förvaltar det register där deklarationerna lämnas in och har meddelat föreskrifter om hur beräkningen ska göras.
Det som räknas är produktionsskedet. Det omfattar utvinning av råvaror, transporter, tillverkning av byggprodukter och själva byggprocessen på platsen. Driftskedet ingår inte. Energin som byggnaden använder under många år, och vad som händer när den en dag rivs, ligger utanför deklarationen.
Gränsdragningen spelar roll i praktiken. Klimatdeklarationen säger alltså ingenting om hur energisnål byggnaden är. Den svarar på en annan fråga: vad kostade det i klimatpåverkan att få huset på plats?
Resultatet anges i koldioxidekvivalenter. Det betyder att olika växthusgaser räknas om till en gemensam enhet, så att betong, stål, trä och isolering kan jämföras på samma skala.
Vilka byggnader omfattas?
Kravet gäller nybyggnation av byggnader som kräver bygglov. Det är utgångspunkten, och den är enkel att komma ihåg. Detaljerna är mer rörliga.
Reglerna har justerats sedan lagen infördes. Det gäller bland annat vilka byggnader som undantas och hur kravet är utformat i förordning och föreskrifter. Vi anger därför ingen exakt tröskel här. Gränserna ska du hämta direkt från Boverket, helst vid projektstart och sedan igen när bygglovet är beviljat.
Bygger ni för egen förvaltning eller för försäljning spelar ingen roll för grundkravet. En nybyggd bostadsrättsförening, ett kontorshus och en lagerlokal prövas efter samma logik: kräver byggnaden bygglov och är den ny, ska du utgå från att en klimatdeklaration behövs tills Boverket visar något annat.
Ombyggnad och tillbyggnad är den vanligaste gråzonen. Fråga Boverket eller byggnadsnämnden innan ni antar att ett projekt faller utanför. En felbedömning upptäcks ofta först när slutbesked ska begäras, och då är tiden knapp.
För dig som arbetar i byggsektorn eller i fastighetsbolag är det praktiskt att ha en intern rutin: varje nytt bygglovspliktigt projekt får en bock för klimatdeklaration redan i projektstarten.
När ska klimatdeklarationen lämnas in?
Deklarationen ska vara inlämnad till Boverkets register innan byggnadsnämnden ger slutbesked. Det är byggherren som lämnar in den, och utan en registrerad deklaration kan slutbesked inte utfärdas.
Det låter som ett sent steg, och det är det. Problemet är att underlaget byggs upp under hela projektet. Materialinköp sker från första grundläggningen, och många av de underlag som behövs finns hos underentreprenörer och leverantörer, inte hos er.
Tidslinjen ser ofta ut så här i ett typiskt projekt:
- Vid projektstart bestäms vem som ansvarar för klimatdeklarationen och var materialdata ska samlas.
- Under produktionen registreras material, mängder och transporter löpande.
- Mot slutet sammanställs beräkningen och kontrolleras mot inköp och fakturor.
- Deklarationen lämnas in till Boverket.
- Slutbesked kan begäras.
Steg 4 kommer ofta för sent. Räkna med att sammanställning och kontroll tar längre tid än ni tror, särskilt om slutfakturorna från entreprenören dröjer. Mer om det längre ned.
Vad ska klimatdeklarationen innehålla?
Deklarationen ska innehålla uppgifter om byggnaden, de byggdelar som Boverkets föreskrifter anger, mängden material i dem och klimatdata för varje material. Resultatet summeras till byggnadens klimatpåverkan i koldioxidekvivalenter. Exakt vilka byggdelar och uppgifter som krävs står i Boverkets föreskrifter, som du bör läsa i den version som gäller för ert projekt.
En byggdel är en funktionell del av huset, till exempel stomme, grund, ytterväggar, bjälklag eller tak. Varje byggdel bryts ned i de material och produkter som den består av, med mängd per material.
A1 till A5 i klartext
Beräkningen delas in i skeden, så kallade moduler. De fem som ingår i klimatdeklarationen är:
- A1: utvinning och bearbetning av råvaror.
- A2: transport av råvaror till tillverkaren.
- A3: tillverkning av byggprodukten.
- A4: transport av produkten till byggplatsen.
- A5: byggprocessen på plats, till exempel energi till byggarbetsplatsen och spill av material.
A1 till A3 hör ihop och hämtas ofta från miljövarudeklarationer eller generiska klimatdata. A4 och A5 bygger mer på er egen verksamhet: hur långt materialet kördes, vad maskinerna drog och hur mycket som kasserades.
Det är här många projekt tappar tid. A1 till A3 går att slå upp. A4 och A5 måste ni själva kunna belägga.
Vill du se processen steg för steg, med hur underlaget samlas in från byggprojektet, finns det beskrivet i så tar ni fram underlaget till klimatdeklarationen.
Klimatdeklaration eller CSRD: vad är skillnaden?
Klimatdeklarationen är ett krav på byggnadsnivå som ställs av svensk lag och lämnas till Boverket. CSRD är EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering och gäller på företagsnivå. De mäter olika saker, riktar sig till olika mottagare och följer olika regelverk.
| Klimatdeklaration | CSRD | |
|---|---|---|
| Nivå | Enskild byggnad | Hela företaget |
| Mottagare | Boverkets register | Årsredovisning och förvaltningsberättelse |
| Regelverk | Svensk lag och Boverkets föreskrifter | EU-direktiv och rapporteringsstandarden ESRS |
| Omfattning | Produktionsskedet, A1 till A5 | Utsläpp i den egna verksamheten och i värdekedjan |
| Utlösande faktor | Nybyggnation som kräver bygglov | Företagets storlek och typ |
Ett byggbolag kan omfattas av båda. Då måste samma underliggande data, som material, drivmedel och inköp, kunna användas i två olika sammanhang. Att samla in det två gånger är slöseri och en riskkälla, eftersom siffrorna kan börja skilja sig åt.
Vilka företag som omfattas av CSRD, och från vilket räkenskapsår, har justerats på EU-nivå. Kontrollera därför aktuellt läge innan ni planerar. Läs gärna vad CSRD innebär för en översikt, och CSRD och klimatdeklaration 2026 för bygg, fastighet och logistik för hur regelverken kan överlappa i er bransch.
Vår hållning är att klimatdata ska samlas en gång och återanvändas. Ett byggprojekts materialinköp hör hemma både i klimatdeklarationen och i företagets utsläppsredovisning.
Vanliga misstag som gör att deklarationen blir en sista-minuten-fråga
De flesta försenade klimatdeklarationer beror inte på att beräkningen är svår. De beror på att underlaget inte finns när det behövs. Tre mönster återkommer.
Materialdata ligger utspridd
Beställningar finns hos inköp, leveransbesked hos platschefen, mängdförteckningar hos konstruktören och fakturor hos ekonomi. Ingen har hela bilden. När någon till slut ska sammanställa allt tvingas hen leta i mejlkorgar och mappar.
Den som arbetar så får fram siffror, men de går sällan att spåra. Det blir ett problem om Boverket eller en revisor frågar varifrån ett värde kommer. Mer om riskerna finns i vår text om manuellt adminarbete.
Manuella uppskattningar fyller luckorna
När data saknas skriver någon in en uppskattning i ett Excel-ark. Det är begripligt men riskabelt. En uppskattning som görs i all hast tre veckor före önskat slutbesked blir sällan reviderad, och den följer med in i registret.
Dessutom är arken personberoende. Slutar den som byggde dem, försvinner logiken med.
Man väntar på entreprenörens slutfaktura
Slutfakturan är ofta den sista pusselbiten, eftersom den visar vad som faktiskt köptes. Men om hela beräkningen väntar på den, startar klockan först när projektet i praktiken är klart. Då återstår kanske några veckor till slutbesked.
Bättre är att bygga beräkningen löpande på de fakturor och leveranser som redan finns, och låta slutfakturan justera siffrorna i stället för att skapa dem. Vill du förstå vad ett sådant arbetssätt kostar jämfört med att anlita konsult varje gång, finns det belyst i klimatberäkning och kostnad.
Så får ni underlaget att komma från systemen istället för från Excel
Underlaget blir enklare och mer pålitligt när det hämtas där affärshändelserna redan registreras: i bokföringen. Varje materialinköp, transport och drivmedelsfaktura finns där redan, med datum, belopp och leverantör.
Wellfish är en svensk plattform för klimatberäkning som kopplas till bokföringssystem som Fortnox, Visma och SAP, samt till data om drivmedel och resor. Utsläppen räknas fram löpande och går att spåra till varje enskild faktura. Det ger månatlig klimatdata som håller för revision, och som uppfyller kraven i CSRD och VSME.
Fördelen för er i bygg och fastighet är att samma underlag kan användas på två håll. Det ena är projektets klimatdeklaration, där ni behöver kunna belägga A4 och A5. Det andra är företagets egen rapportering. Ni slipper bygga en parallell process i kalkylblad vid slutet av varje projekt.
Det här ersätter inte kunskap om hur Boverkets beräkning är uppbyggd, och det avgör inte åt er vilka byggdelar som ska ingå. Men det tar bort den sämsta delen av jobbet: att leta efter siffror i efterhand. Ni kan läsa mer om hur kopplingarna fungerar under systemintegrationer.
Begrepp i korthet
| Begrepp | Betydelse |
|---|---|
| Klimatdeklaration | Sammanställning av en ny byggnads klimatpåverkan från produktionsskedet, som lämnas in till Boverkets register. |
| Boverket | Statlig myndighet för plan-, bygg- och boendefrågor. Förvaltar klimatdeklarationsregistret och meddelar föreskrifter. |
| Produktionsskede | Tiden från råvaruutvinning till att byggnaden är färdigställd på platsen. Driftskedet och rivning ingår inte. |
| Byggdel | En funktionell del av byggnaden, till exempel stomme, ytterväggar, bjälklag eller tak. |
| A1 till A5 | Skedena i beräkningen: råvaror, transport till tillverkare, tillverkning, transport till byggplats och byggprocess. |
| Slutbesked | Beslut från byggnadsnämnden som säger att byggnaden får tas i bruk. Kräver att klimatdeklarationen är inlämnad. |
Frequently Asked Questions
Vad är en klimatdeklaration?
En klimatdeklaration redovisar klimatpåverkan från en ny byggnads produktionsskede, uttryckt i koldioxidekvivalenter. Den omfattar skedena A1 till A5 och lämnas in till Boverkets register. Kravet finns för att byggnaders klimatpåverkan ska kunna följas och jämföras.
Vem ansvarar för att lämna in den?
Byggherren ansvarar för att deklarationen lämnas in. Det gäller även om beräkningen görs av en konsult eller av entreprenören. Därför bör byggherren redan i projektstarten bestämma vem som levererar vilka uppgifter, så att ansvaret inte faller mellan stolarna.
Vad händer om man inte lämnar in i tid?
Utan en inlämnad klimatdeklaration kan byggnadsnämnden inte ge slutbesked, och byggnaden får då inte tas i bruk. Det kan i sin tur försena inflyttning och intäkter. Fråga även Boverket eller kommunen om vilka sanktioner som kan bli aktuella i ert fall.
Kostar det något att lämna in?
Såvitt vi känner till tar Boverket ingen avgift för att registrera en klimatdeklaration, men bekräfta det hos Boverket innan ni budgeterar. Kostnaden för er ligger i arbetet med att ta fram underlaget, antingen internt eller genom en konsult eller ett verktyg. Det arbetet blir dyrast när det görs i all hast mot slutet av projektet.
Nästa steg
Börja med att lista era pågående och planerade nybyggnadsprojekt som kräver bygglov. Bekräfta aktuell omfattning hos Boverket, utse en ansvarig per projekt och bestäm var materialdata ska samlas.
Vill ni se hur underlaget kan hämtas direkt från bokföringen, kan ni boka en demo eller starta ett konto och prova själva.