ESRS: standarderna för hållbarhetsrapportering (guide 2026)
ESRS står för European Sustainability Reporting Standards och är de standarder som avgör vad ett företag ska redovisa i sin hållbarhetsrapport enligt CSRD. Det finns tolv ESRS-standarder: två tvärgående, fem för miljö, fyra för sociala frågor och en för styrning. Den här guiden går igenom alla tolv, förklarar vilka ni faktiskt behöver rapportera och visar vad ESRS E1 (klimat) kräver i praktiken.
Den som äger frågan på ett bygg-, fastighets-, transport- eller tillverkningsföretag brukar ha samma första fråga: vilka av standarderna gäller oss, och vilken data måste vi ha på plats? Svaret finns i dubbel väsentlighetsanalys, och guiden visar hur den hänger ihop med standardlistan.
- Vad är ESRS?
- ESRS standarder: hela listan
- Vilka ESRS-standarder måste mitt företag rapportera?
- ESRS E1 i praktiken: den standard de flesta börjar med
- ESRS och CSRD: vad är skillnaden?
- Begrepp i korthet
- Frequently Asked Questions
- Nästa steg
Vad är ESRS?
ESRS är det gemensamma regelverket för innehållet i hållbarhetsrapportering inom EU. Standarderna togs fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) på uppdrag av EU-kommissionen och antogs av kommissionen 2023 som en delegerad förordning.
Där CSRD-direktivet anger att vissa företag ska hållbarhetsrapportera, anger ESRS hur rapporten ska se ut. Standarderna beskriver vilka ämnen som kan bli aktuella, vilka upplysningar som krävs per ämne och i vilken form uppgifterna ska redovisas. Rapporten ingår i förvaltningsberättelsen, och uppgifterna ska kunna granskas av en revisor.
Standarderna är omfattande. Tillsammans innehåller de hundratals datapunkter. Ingen rapporterar alla, eftersom väsentlighetsanalysen avgör vilka ämnesstandarder som blir aktuella. Det är den mekanismen som gör ESRS hanterbart för ett företag med några hundra miljoner i omsättning.
ESRS standarder: hela listan
De tolv standarderna delas in i fyra grupper. Gruppindelningen följer samma logik som ESG: miljö, socialt och styrning, med två tvärgående standarder överst.
Tvärgående standarder: ESRS 1 och ESRS 2
ESRS 1 Allmänna krav är regelboken. Den förklarar principerna för rapporteringen, hur dubbel väsentlighet ska bedömas, hur värdekedjan ska hanteras, vad som gäller för jämförelsetal och hur övergångsregler fungerar. ESRS 1 innehåller inga egna datapunkter att fylla i, men alla andra standarder läses genom den.
ESRS 2 Allmänna upplysningar är den del som alla fyller i. Den täcker hur rapporten är upprättad, styrningen av hållbarhetsfrågor, strategi och affärsmodell, samt hur företaget identifierar och hanterar påverkan, risker och möjligheter. ESRS 2 innehåller också minimikrav på hur policyer, åtgärder och mål ska redovisas för varje väsentligt ämne.
Miljö: ESRS E1 till E5
| Standard | Ämne | Handlar om |
|---|---|---|
| ESRS E1 | Klimatförändringar | Utsläpp av växthusgaser (scope 1, 2 och 3), energi, klimatmål, övergångsplan, klimatrisker |
| ESRS E2 | Föroreningar | Utsläpp till luft, vatten och mark, samt ämnen som inger betydande oro |
| ESRS E3 | Vatten och marina resurser | Vattenuttag, vattenförbrukning, utsläpp till vatten |
| ESRS E4 | Biologisk mångfald och ekosystem | Påverkan på natur, markanvändning, arter och ekosystem |
| ESRS E5 | Resursanvändning och cirkulär ekonomi | Materialflöden, avfall, återvinning, resurseffektivitet |
Sociala frågor: ESRS S1 till S4
| Standard | Ämne | Handlar om |
|---|---|---|
| ESRS S1 | Egen personal | Arbetsvillkor, arbetsmiljö, jämställdhet, löner, kompetensutveckling |
| ESRS S2 | Arbetstagare i värdekedjan | Villkor hos leverantörer och underentreprenörer |
| ESRS S3 | Berörda samhällen | Påverkan på människor som bor eller verkar nära verksamheten |
| ESRS S4 | Konsumenter och slutanvändare | Produktsäkerhet, information, integritet |
Styrning: ESRS G1
ESRS G1 Företagsetik omfattar företagskultur, uppförandekod, visselblåsning, korruptionsbekämpning, politisk påverkan och betalningspraxis gentemot leverantörer. Betalningspraxis är ett område där många byggföretag och tillverkare har data i ekonomisystemet men aldrig sammanställt den.
Vilka ESRS-standarder måste mitt företag rapportera?
ESRS 1 och ESRS 2 är obligatoriska för alla företag som omfattas av CSRD. Övriga tio standarder styrs av er dubbla väsentlighetsanalys: ett ämne rapporteras om det är väsentligt, antingen för att företaget påverkar människor och miljö (påverkansväsentlighet) eller för att ämnet påverkar företagets ekonomi (finansiell väsentlighet).
Det finns en detalj att känna till kring klimat. Bedömer ni att ESRS E1 inte är väsentlig krävs en utförlig förklaring av hur ni kom fram till slutsatsen. I praktiken är klimat väsentligt för de flesta bolag i byggsektorn, fastighetssektorn, transportsektorn och tillverkningsindustrin, så ESRS E1 hamnar nästan alltid med.
Så brukar utfallet se ut i de fyra branscherna, som en utgångspunkt för er egen bedömning och inte som ett facit:
- Bygg: E1 (inköpta material och drivmedel), E5 (materialflöden och avfall) och S1 (arbetsmiljö, med tanke på olycksrisker på byggarbetsplatser). S2 är ofta aktuell på grund av underentreprenörer.
- Fastighet: E1 (energianvändning i byggnader), E5 vid byggprojekt och ofta S4 om hyresgästerna räknas som slutanvändare.
- Transport och logistik: E1 (bränsle), E2 (luftföroreningar) och S1 (arbetstider, arbetsmiljö).
- Tillverkning: E1, E2 och E5 är vanliga, E3 om vattenanvändningen är betydande, samt S1 och S2.
Ordningen är viktig. Analysen kommer först, och standardlistan följer av den, inte tvärtom. Att välja standarder på magkänsla skapar problem vid revisionen, eftersom bedömningen måste kunna dokumenteras och motiveras. Vi har en separat guide till dubbel väsentlighetsanalys som beskriver metoden steg för steg.
ESRS E1 i praktiken: den standard de flesta börjar med
ESRS E1 Klimatförändringar innehåller nio upplysningskrav, E1-1 till E1-9. Tre av dem tar mest tid i verkligheten: utsläppsberäkningen (E1-6), energiredovisningen (E1-5) och klimatmålen med övergångsplanen (E1-4 respektive E1-1). Resten bygger i hög grad på det som redan finns i er ledning och styrning.
Scope 1, 2 och 3
E1-6 kräver brutto-utsläpp av växthusgaser uppdelade i scope 1 (egna direkta utsläpp, som bränsle i egna fordon och maskiner), scope 2 (inköpt el, värme och kyla, redovisat både platsbaserat och marknadsbaserat) och scope 3 (övriga indirekta utsläpp i värdekedjan). Beräkningen utgår från GHG Protocol, och scope 3 ska omfatta de kategorier som är väsentliga för er.
Scope 3 är där svårigheten finns. För ett byggbolag eller en tillverkare är inköpta varor och tjänster ofta den största utsläppsposten, och underlaget för den ligger i leverantörsfakturorna. Ett transportföretag har sin största post i drivmedel, som finns i tankkortsdata och bokföring. Ett fastighetsbolag behöver energidata per byggnad.
Här uppstår det praktiska problemet. Många bolag räknar fortfarande utsläpp en gång om året i ett kalkylblad, där någon i ekonomi- eller hållbarhetsfunktionen exporterar och klistrar in data från Fortnox, Visma eller SAP. Metoden fungerar för ett års siffror, men den går inte att granska effektivt. Revisorn vill kunna följa en utsläppssiffra tillbaka till en faktura, och det är svårt när siffran har passerat flera flikar och manuella justeringar.
Wellfish löser den delen genom att koppla ihop bokföringssystem, resedata och bränsledata och räkna om utsläppen varje månad. Varje utsläppsrad går att spåra till underliggande faktura, vilket ger ett revisionsunderlag som finns tillgängligt löpande och inte först i februari.
Energi
E1-5 kräver total energiförbrukning, uppdelad på fossila källor, kärnkraft och förnybara källor. Företag i vissa högpåverkande sektorer ska dessutom redovisa energiintensitet i förhållande till omsättning. Elförbrukningen finns i fakturor och mätardata, medan bränsle och fjärrvärme ofta ligger på olika konton. Ett konsekvent kontoplansupplägg underlättar mycket.
Mål och övergångsplan
E1-4 gäller klimatmål, och här ska målen uttryckas i absoluta tal, helst kopplade till ett basår och till 1,5-gradersbanan. E1-1 gäller övergångsplanen, alltså hur verksamheten ska anpassas för att klara målen. Planen behöver ange åtgärder, investeringsbehov och vilka tillgångar eller utsläppskällor som är låsta.
Utan en pålitlig baslinje går det inte att sätta ett mål som håller. Ofta är det första verkliga hindret därför datakvaliteten för basåret, och inte själva målformuleringen.
ESRS och CSRD: vad är skillnaden?
CSRD är direktivet. ESRS är standarderna. De två hänger ihop men svarar på olika frågor.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) bestämmer vilka företag som ska hållbarhetsrapportera, att rapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen, att den ska granskas av en revisor och att den ska följa gemensamma standarder. ESRS är de standarderna. De bestämmer innehållet, alltså vilka upplysningar som ska lämnas och hur.
Vilka företag som omfattas och från vilket räkenskapsår har varit under översyn på EU-nivå, och standarderna själva har varit föremål för förenkling. Kontrollera därför aktuell status innan ni låser er plan. Våra guider om CSRD och om vem som omfattas hålls uppdaterade med det som gäller. Bolag som hamnar utanför CSRD kan använda VSME, den frivilliga standarden för mindre företag, och får då en rapport som också går att visa upp för kunder och banker.
Begrepp i korthet
| Begrepp | Betydelse |
|---|---|
| ESRS | European Sustainability Reporting Standards, standarderna för innehållet i hållbarhetsrapporten enligt CSRD |
| CSRD | Direktivet som anger vilka företag som ska hållbarhetsrapportera och att rapporten ska granskas |
| EFRAG | Organisationen som utarbetade standarderna på uppdrag av EU-kommissionen |
| Dubbel väsentlighet | Bedömning av både företagets påverkan på omvärlden och omvärldens påverkan på företagets ekonomi |
| Upplysningskrav | En enskild rapporteringspunkt inom en standard, till exempel E1-6 för växthusgasutsläpp |
| Datapunkt | En enskild uppgift som ska lämnas, som en siffra eller en beskrivning |
| Scope 1, 2, 3 | Utsläppsindelning enligt GHG Protocol: direkta, inköpt energi och övrig värdekedja |
| Övergångsplan | Plan för hur verksamheten ska ställas om för att nå klimatmålen |
| VSME | Frivillig standard för hållbarhetsrapportering i mindre företag |
Frequently Asked Questions
Hur många ESRS-standarder finns det?
Det finns tolv standarder: ESRS 1 och 2 (tvärgående), E1 till E5 (miljö), S1 till S4 (social) och G1 (styrning). Bara ESRS 1 och 2 gäller alla rapporterande företag. De övriga tio tillämpas efter den dubbla väsentlighetsanalysen.
Måste vi rapportera alla datapunkter i ESRS?
Nej. Ni rapporterar det som är väsentligt enligt er analys, och ni ska kunna dokumentera hur ni gjorde bedömningen. Om ett ämne bedöms som icke väsentligt behöver ni oftast inte redovisa det, med undantag för klimat där en utförlig förklaring krävs. Kontrollera även vilka övergångsregler som gäller för er.
Måste vi rapportera scope 3 enligt ESRS E1?
Om klimat är väsentligt ska ni redovisa scope 3 för de kategorier som är väsentliga i er värdekedja. Det finns övergångsregler för vissa upplysningar, och reglerna har varit föremål för förenkling. Läs den version som gäller för ert räkenskapsår.
Vem tar fram ESRS och kan standarderna ändras?
EFRAG utarbetade standarderna på uppdrag av EU-kommissionen, som antog dem som delegerad förordning. Standarderna kan ändras genom nya beslut, och en förenkling har varit på gång. Bygg därför er datainsamling på bokföring och verifierbara källor, som håller oavsett vilka datapunkter som slutligen krävs.
Kan vi använda ESRS om vi inte omfattas av CSRD?
Ja, men för många mindre bolag är VSME ett rimligare val, eftersom den är anpassad för företag utan lagkrav. Ett bolag som redan samlar in klimatdata månadsvis kan använda samma underlag för både VSME och ESRS E1 om kraven ändras.
Nästa steg
Börja med två saker: gör eller uppdatera er dubbla väsentlighetsanalys, och ta reda på hur era utsläppsdata ser ut i dag. Om siffrorna kommer från ett kalkylblad som ingen kan spåra till bokföringen är det där arbetet bör läggas först, eftersom E1 hamnar i nästan alla rapporter.
Wellfish är en svensk plattform som kopplar ihop Fortnox, Visma, SAP och era resedata och bränsledata, och ger månatliga, revisionsklara klimatsiffror som går att följa till varje faktura. Boka en demo för att se hur det ser ut med era egna system, eller starta ett kostnadsfritt konto och prova själv.