Hållbarhetsrapportering: krav, lag och så gör du 2026

Hållbarhetsrapportering är den årliga hållbarhetsrapport som ett företag lämnar tillsammans med årsredovisningen, och den styrs i dag av EU-direktivet CSRD och standarderna ESRS. Rapporten visar hur verksamheten påverkar klimat, människor och miljö, och hur hållbarhetsfrågor i sin tur påverkar företagets ekonomi.

Den här artikeln svarar på vad som gäller: vad lagen kräver, vem som berörs och vad en hållbarhetsrapport ska innehålla. Själva arbetsprocessen, steg för steg, finns i Wellfishs guide "Så rapporterar du enligt CSRD – guide till hållbarhetsrapportering". Här får du grunderna så att du vet vad du ska beställa, samla in och granska.

• Vad är hållbarhetsrapportering?
• Hållbarhetsrapportering enligt lag: vad krävs?
• Vem måste hållbarhetsrapportera?
• Vad ska rapporten innehålla?
• Hållbarhetsrapport vs hållbarhetsredovisning vs CSRD-rapportering
• Vanliga misstag
• Begrepp i korthet
• Frequently Asked Questions
• Nästa steg

Vad är hållbarhetsrapportering?

Hållbarhetsrapportering är processen där ett företag samlar in, beräknar och redovisar sin påverkan på miljö, människor och samhälle i en årlig rapport. Resultatet är hållbarhetsrapporten.

För företag som omfattas av CSRD ingår rapporten i förvaltningsberättelsen, alltså i själva årsredovisningen. Den är inte längre en separat broschyr som marknadsavdelningen formger i efterhand. Siffrorna ska hålla för en revisors granskning, och det ställer krav på hur data samlas in under året.

Hållbarhetsrapportering enligt lag: vad krävs?

Lagkravet kommer från CSRD, direktiv (EU) 2022/2464, som i Sverige genomförs genom ändringar i årsredovisningslagen. Direktivet ersätter den äldre regleringen i ÅRL kapitel 6, där stora företag lämnade en hållbarhetsrapport utan gemensam standard.

Skillnaden mot förr är stor. Den gamla rapporten fick utformas ganska fritt, och två företag i samma bransch kunde redovisa helt olika saker. CSRD ändrar fyra saker:

• Rapporten följer gemensamma standarder (ESRS) och blir jämförbar mellan företag.
• Innehållet bygger på en dubbel väsentlighetsanalys, inte på vad företaget själv vill lyfta fram.
• Rapporten ingår i förvaltningsberättelsen och granskas av revisor med begränsad säkerhet.
• Uppgifterna lämnas i digitalt, maskinläsbart format.

EU har efter att direktivet antogs gjort ändringar i både omfattning och tidplan genom det så kallade Omnibus-paketet. Därför går det inte att hänvisa till en gammal tidslinje. Kontrollera aktuella datum hos EU-kommissionen och svenska myndigheter innan du planerar. Vill du förstå direktivet i sig finns Wellfishs genomgång "Vad är CSRD?".

Vem måste hållbarhetsrapportera?

Kravet gäller större företag, vissa börsnoterade bolag och i vissa fall dotterbolag till koncerner utanför EU. Hur gränserna dras har ändrats sedan direktivet beslutades, och Omnibus-förändringarna har justerat både vilka som omfattas och när de ska börja. Vi anger därför inga tal här. Den uppdaterade bilden finns i guiden "Vem omfattas av CSRD?".

Men även om ditt företag inte omfattas direkt kan du ändå få frågor. Stora kunder, banker och ägare behöver utsläppsdata från sina leverantörer och portföljbolag för att kunna rapportera själva. Byggbolag, transportföretag och industriföretag som levererar till större aktörer ser det först. Då räcker det inte med ett svar i en enkät. Kunden vill ha siffror som går att spåra.

För den situationen finns VSME, en frivillig standard från EFRAG riktad till mindre företag. Den är lättare än ESRS och fungerar som ett gemensamt språk när kunder och finansiärer frågar.

Vad ska rapporten innehålla?

En hållbarhetsrapport enligt ESRS bygger på en dubbel väsentlighetsanalys. Du bedömer dels hur företaget påverkar omvärlden, dels hur hållbarhetsrisker och möjligheter påverkar företagets ekonomi. Det som är väsentligt i någon av de två riktningarna hamnar i rapporten. Det som inte är det får du förklara varför du utelämnar. Metoden beskrivs i guiden "Dubbel väsentlighetsanalys".

ESRS består av tolv standarder:

• två övergripande (ESRS 1 med allmänna krav och ESRS 2 med generella upplysningar)
• fem om miljö (klimat, föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald, resursanvändning och cirkularitet)
• fyra om socialt (egen personal, arbetstagare i värdekedjan, berörda samhällen, konsumenter och slutanvändare)
• en om affärspraxis och styrning

Standarderna är under revidering för att förenkla dem, så kontrollera alltid vilken version som gäller för ditt räkenskapsår. En genomgång finns i artikeln "ESRS-standarder: guide 2026".

För de flesta företag är klimatdelen (ESRS E1) den tyngsta. Den kräver utsläpp i scope 1, 2 och 3 enligt GHG Protocol. Scope 1 är egna utsläpp från bränsle och fordon. Scope 2 är inköpt el, värme och kyla. Scope 3 är resten av värdekedjan, till exempel inköpta varor, transporter och tjänsteresor, och där hamnar ofta över 80 procent av utsläppen i bygg- och tillverkningsbolag. Scope 3 är också där datakvaliteten oftast brister.

Utöver siffrorna ska rapporten beskriva styrning: vem i styrelsen och ledningen som ansvarar för hållbarhetsfrågorna, vilka mål företaget har och hur arbetet följs upp. Revisorn läser också hur du kom fram till siffrorna, inte bara resultatet.

Hållbarhetsrapport vs hållbarhetsredovisning vs CSRD-rapportering

Begreppen används om vartannat, men de betyder inte samma sak. Tabellen reder ut dem.

Begrepp	Vad det är	Typiskt sammanhang
Hållbarhetsrapportering	Hela processen att samla in, beräkna och redovisa hållbarhetsdata	Övergripande term, används av både lagstyrda och frivilliga rapportörer
Hållbarhetsrapport	Själva dokumentet, i dag en del av förvaltningsberättelsen	Det som lämnas in och granskas
Hållbarhetsredovisning	Äldre och bredare term, ofta frivillig och ofta enligt ramverk som GRI	Företag som redovisar utan lagkrav
CSRD-rapportering	Hållbarhetsrapportering enligt CSRD och ESRS	Företag som omfattas av direktivet

I praktiken är CSRD-rapportering en reglerad form av hållbarhetsrapportering. Kraven på innehåll, granskning och format är fasta, vilket de aldrig var i en frivillig hållbarhetsredovisning.

Vanliga misstag

Datainsamlingen lämnas till sista månaden. Det är det vanligaste felet. Om du börjar samla in bränsle-, resa- och inköpsdata efter bokslutet jagar du fakturor i februari och mars, när ekonomiavdelningen redan har fullt upp. Luckor upptäcks när det är för sent att fylla dem. Data som samlas in löpande varje månad ger dig tid att rätta fel medan fakturorna fortfarande är färska.

Uppskattningar används där fakturadata finns. Schabloner och spend-baserade antaganden är ett rimligt första steg för scope 3, men de ger grova siffror. Revisorn vill kunna följa ett utsläppstal tillbaka till en faktura eller en bränsleleverans. Siffror som bygger på "ungefär så här brukar det se ut" är svåra att försvara och rör sig dessutom inte när du faktiskt minskar utsläppen.

Rapporteringen behandlas som ett årligt projekt. Ett årligt Excel-projekt med konsult och workshops tar många veckor och ger en siffra som är gammal när den är klar. Det ger ingen möjlighet att styra under året. Den som mäter varje månad ser vilket projekt eller vilken transportsträcka som driver utsläppen och kan agera medan det spelar roll.

Begrepp i korthet

Hållbarhetsrapportering: den årliga processen och rapporten där ett företag redovisar sin påverkan på miljö och samhälle. > CSRD: EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (Corporate Sustainability Reporting Directive), som ersätter den äldre regleringen i ÅRL kapitel 6.

> ESRS: de europeiska standarder som anger vad en CSRD-rapport ska innehålla. Tolv standarder, varav klimat är E1. > VSME: en frivillig, förenklad standard från EFRAG för mindre företag som inte omfattas av ESRS.

> Dubbel väsentlighetsanalys: bedömningen av både företagets påverkan på omvärlden och omvärldens påverkan på företagets ekonomi. Resultatet avgör vad rapporten ska innehålla. > Scope 1-3: GHG Protocols indelning av utsläpp. Scope 1 är direkta utsläpp, scope 2 inköpt energi och scope 3 övriga utsläpp i värdekedjan.

Frequently Asked Questions

Vad är skillnaden mellan hållbarhetsrapport och hållbarhetsredovisning?

Hållbarhetsrapport är i dag oftast det lagstyrda dokumentet som ingår i förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsredovisning är en äldre och bredare term som ofta används för frivillig redovisning, till exempel enligt GRI. Skillnaden är viktigast när du ska avgöra vilka krav på innehåll och granskning som gäller.

Är hållbarhetsrapportering obligatoriskt?

För företag som omfattas av CSRD och den svenska lagstiftningen är det obligatoriskt. Vilka som omfattas och från vilket räkenskapsår har justerats genom Omnibus-förändringarna, så kontrollera aktuell information hos EU-kommissionen och svenska myndigheter. Företag utanför lagkravet kan behöva rapportera ändå på grund av krav från kunder, banker eller ägare.

När ska hållbarhetsrapporten lämnas?

Rapporten ingår i förvaltningsberättelsen och lämnas därför tillsammans med årsredovisningen. För ett aktiebolag ska årsredovisningen ges in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Vilket räkenskapsår din första rapport gäller beror på hur reglerna tillämpas på just ditt företag.

Kan man automatisera hållbarhetsrapporteringen?

Delvis, och det är den delen som tar mest tid. Datainsamling och utsläppsberäkningar kan hämtas automatiskt från bokföring, bränsle- och reseunderlag, så att siffrorna uppdateras varje månad och går att spåra till enskilda fakturor. Väsentlighetsanalysen, målen och de beskrivande delarna kräver fortfarande beslut och text från människor.

Nästa steg

Hållbarhetsrapportering blir enklare när datan finns redo innan rapporten ska skrivas. Wellfish räknar ut klimatpåverkan automatiskt från bokföring, bränsle- och reseunderlag i Fortnox, Visma och SAP. Varje siffra går att spåra till en faktura, uppdateras varje månad och följer GHG Protocol, CSRD och VSME. Inga konsulter. Inga workshops.

Du kan boka en demo eller starta ett gratis konto och se hur dina egna siffror ser ut.