Klimatdeklaration: mall och exempel för byggprojekt
En klimatdeklaration mall är ett strukturerat underlag där varje rad visar en byggnadsdel eller byggprodukt, mängd, klimatdata, modul (A1-A5) och datakälla. Nedan finns en fältlista du kan kopiera och ifyllda exempel för grund, stomme, fasad, tak och fönster.
Vad en klimatdeklaration är och vilka som omfattas beskriver vi i vår grundguide om klimatdeklaration. Hur du tar fram underlaget steg för steg finns i guiden om underlag till Boverket. Här håller vi oss till själva mallen.
- Vad är en klimatdeklaration mall?
- Mallens delar: fält för fält
- Så fyller du i mallen: exempel per byggnadsdel
- Varifrån kommer siffrorna?
- Vanliga fel i mallen
- Mall för klimatdeklaration vs klimatberäkning
- Begrepp i korthet
- Frequently Asked Questions
- Nästa steg
Vad är en klimatdeklaration mall?
En klimatdeklaration mall är ett arbetsdokument, oftast i Excel, som samlar de uppgifter en klimatdeklaration för bygg bygger på. Varje rad beskriver en produkt i byggnaden med mängd, klimatdata och källa. Summan av raderna blir byggnadens klimatpåverkan för de redovisade modulerna.
Mallen är inte själva deklarationen. Deklarationen lämnar du in till Boverket enligt deras krav. Lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader styr vilka projekt som omfattas, och reglerna har justerats sedan den infördes. Kontrollera därför aktuellt omfång, modullista och inlämningsformat hos Boverket innan du bygger din egen mall.
Mallens delar: fält för fält
Mallen består av tio fält. De första gäller hela projektet, resten upprepas på varje rad. Kopiera tabellen och använd rubrikerna som kolumner.
| Fält | Vad du fyller i | Praktiskt tips |
|---|---|---|
| Projektuppgifter | Fastighetsbeteckning, adress, byggnadstyp, area, byggherre, ansvarig person | Fylls i en gång, överst i filen |
| Byggnadsdel | Till exempel grund, stomme, ytterväggar, tak, fönster | Använd samma indelning genom hela projektet |
| Byggprodukt | Produktnamn, tillverkare, artikelnummer | Skriv exakt som på fakturan eller följesedeln |
| Mängd | Antal enheter som faktiskt byggts in | Utgå från inköpt mängd, inte bara kalkyl |
| Enhet | m³, m², kg, st eller löpmeter | Måste vara samma enhet som klimatdatan avser |
| Klimatdata/EPD | Värde i kg CO2e per enhet, med EPD-nummer eller databas-ID | Notera versionsår eller giltighetsdatum |
| Modul | A1-A3 (produktskede), A4 (transport), A5 (byggskede) | Ett fält per modul, inte ett blandat värde |
| Datakälla | EPD, generisk data eller inköpsdata, med referens | Utan källa går raden inte att granska |
| Osäkerhet | Om värdet är specifikt eller generiskt och hur säker mängden är | Ange till exempel "levererad" eller "uppskattad" |
| Resultat | Mängd multiplicerat med klimatdata, i kg CO2e | Låt formeln räkna, skriv inte in värdet för hand |
Boverket bestämmer vilka moduler och uppgifter som ska ingå. Mallen ovan följer den vanliga A1-A5-strukturen, men du ska alltid stämma av mot aktuella föreskrifter.
Så fyller du i mallen: exempel per byggnadsdel
Tabellen visar hur en rad kan se ut för fem vanliga byggnadsdelar. Mängderna är påhittade och finns bara för att visa principen. Klimatvärdena anges som platshållare, eftersom de ska hämtas ur den EPD eller databas som anges i raden.
| Byggnadsdel | Byggprodukt | Mängd | Enhet | Klimatdata | Modul | Datakälla |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Grund | Betong, platta på mark | 85 | m³ | [kg CO2e/m³ ur EPD] | A1-A3 | Leverantörens EPD, faktura nr [x] |
| Stomme | Limträbalk | 120 | m³ | [kg CO2e/m³ ur EPD] | A1-A3 | Tillverkarens EPD, följesedel [x] |
| Fasad | Fasadtegel | 450 | m² | [kg CO2e/m² ur EPD] | A1-A3 | Tillverkarens EPD, faktura nr [x] |
| Tak | Stålplåt | 520 | m² | [kg CO2e/m² ur generisk data] | A1-A3 | Boverkets klimatdatabas |
| Fönster | Trä-aluminiumfönster | 64 | st | [kg CO2e/st ur EPD] | A1-A3 | Tillverkarens EPD, order [x] |
Några saker syns först när man fyller i raderna på riktigt.
Betong till grund är ofta den tyngsta posten. Betongleverantörer anger vanligtvis klimatpåverkan per kubikmeter, men fakturan kan visa ton. Räkna om till samma enhet och skriv omräkningen i en anmärkning.
Träkonstruktioner kräver att du håller isär produkterna. Limträ, KL-trä och reglar har olika EPD:er, och de ska stå på varsin rad.
På fasad och tak är det vanligt att ingen EPD finns för just din produkt. Då använder du generisk data, markerar det i fältet för osäkerhet och byter ut värdet om en EPD dyker upp senare. Fönster räknas oftast per styck, men EPD:n kan avse kvadratmeter. Kontrollera enheten innan du multiplicerar.
För A4 och A5 lägger du till egna rader. A4 gäller transport till byggarbetsplatsen och kräver normalt vikt och sträcka. A5 gäller byggskedet, med bland annat energi på arbetsplatsen och spill. Hur Boverket vill att de redovisas ska du läsa i deras aktuella krav.
Varifrån kommer siffrorna?
Tre typer av data fyller mallen, och de bör användas i en bestämd ordning.
EPD (miljövarudeklaration) är först i ordningen. Den kommer från tillverkaren, bygger på standarden EN 15804 och är tredjepartsgranskad. Den visar klimatpåverkan för just din produkt.
Generisk data används när EPD saknas. Boverkets klimatdatabas är den vanligaste källan i Sverige. Generiska värden är konservativa och tenderar att ligga högre än produktspecifika, så de ger ofta ett sämre resultat än en EPD hade gjort.
Inköpsdata från fakturor och följesedlar styr mängderna. Kalkylen visar vad ni planerade att bygga, medan fakturan visar vad ni köpte. Skillnaden är spill, ändringar under bygget och produkter som byttes ut. En mängd som går att spåra till ett fakturanummer klarar en granskning. En mängd som någon uppskattade i efterhand gör det inte.
Det här är också där manuellt arbete tar mest tid. Att leta fram fakturor, matcha dem mot byggnadsdelar och översätta enheter är ett jobb för flera veckor i ett större projekt. Wellfish hämtar inköpsdata direkt från bokföringen (Fortnox, Visma eller SAP) och kopplar varje rad till sin faktura, så att källkolumnen fylls i medan projektet pågår.
Vanliga fel i mallen
Fem fel dyker upp om och om igen i underlag som granskas.
- Blandade enheter. Mängden är i ton, klimatdatan i kg CO2e per m³, och ingen har räknat om. Resultatet blir fel med flera storleksordningar.
- Saknade moduler. A1-A3 är ifyllda men A4 och A5 saknas, eller tvärtom. Stäm av mot Boverkets aktuella modullista.
- Generisk data trots att EPD finns. Leverantören har en EPD, men raden använder ett databasvärde. Det höjer resultatet i onödan.
- Ingen källkolumn. Siffran stämmer kanske, men ingen kan visa varifrån den kom. Det gäller särskilt när den som fyllde i filen har slutat.
- Mängder från kalkyl i stället för inköp. Spill och ändringar syns inte, och underlaget avviker från det som faktiskt byggdes.
Lägg gärna in en kontrollkolumn som flaggar tomma källfält och rader där enheten i mängden inte matchar enheten i klimatdatan. Det fångar de flesta felen innan någon annan gör det.
Mall för klimatdeklaration vs klimatberäkning
En klimatdeklaration är den formella redovisningen av en byggnads klimatpåverkan som lämnas till Boverket. Den avgränsas av lagen och av Boverkets föreskrifter, med ett bestämt antal moduler.
En klimatberäkning är ett bredare begrepp. Det kan vara en livscykelanalys med fler moduler, en tidig jämförelse mellan två stomalternativ eller ett företags samlade utsläpp enligt GHG Protocol. Den senare typen gäller hela verksamheten och inte ett enskilt hus.
Mallen i den här artikeln täcker klimatdeklarationen. Företag som rapporterar enligt CSRD eller VSME behöver dessutom en beräkning på företagsnivå. Data från byggprojekten kan då återanvändas i utsläppen från inköpta varor och tjänster, förutsatt att den är spårbar.
Begrepp i korthet
Klimatdeklaration: Den redovisning av en byggnads klimatpåverkan som lämnas in till Boverket enligt lagen (2021:787). > Klimatdeklaration mall: Ett arbetsdokument med rader för byggnadsdelar och byggprodukter, där mängd, klimatdata, modul och källa samlas inför deklarationen.
> EPD: Miljövarudeklaration. En tredjepartsgranskad redovisning av en produkts miljöpåverkan under livscykeln, vanligen enligt EN 15804. > A1-A5: Livscykelmoduler för byggskedet. A1-A3 är produktskedet, A4 transport till byggarbetsplatsen och A5 byggskedet.
> Byggprodukt: En vara som byggs in i byggnaden, till exempel betong, limträ, fönster eller takplåt. > Generisk data: Allmänna klimatvärden för en produkttyp, till exempel från Boverkets klimatdatabas. Används när produktspecifik EPD saknas.
Frequently Asked Questions
Finns det en officiell mall för klimatdeklaration?
Boverket bestämmer vilka uppgifter som ska lämnas in och erbjuder en e-tjänst för inlämningen. Hur den får se ut som arbetsunderlag är däremot upp till dig. Kontrollera Boverkets webbplats för aktuella krav på format och innehåll innan du fastställer din mall.
Vilka moduler ska ingå i deklarationen?
Den vanliga strukturen är A1-A5: produktskede, transport och byggskede. Boverkets regler har justerats sedan lagen (2021:787) infördes, så den exakta modullistan kan ändras. Läs alltid Boverkets aktuella föreskrifter för det som gäller för ditt projekt.
Var hittar jag klimatdata för byggprodukter?
Börja med tillverkarens EPD, som du ofta hittar på deras webbplats eller i en EPD-databas. Saknas den kan du använda generisk data från Boverkets klimatdatabas. Anteckna alltid källa och version i raden.
Kan man automatisera ifyllandet av mallen?
Ja, till stor del. Mängder och produktnamn finns redan i fakturor och inköpsdata, och de kan hämtas från bokföringssystemet i stället för att skrivas in för hand. Klimatdata per produkt måste fortfarande väljas med omsorg, men matchningen och källhänvisningen går att automatisera.
Nästa steg
Har du fältlistan på plats är nästa steg att fylla den med data som går att spåra. Wellfish räknar klimatpåverkan från bokföringen, kopplar varje rad till en faktura och håller datan granskningsklar varje månad, inte bara en gång om året. Plattformen är igång på 14 dagar.
Vill du se hur det fungerar i ett byggprojekt kan du boka en demo. Vill du testa själv kan du starta ett kostnadsfritt konto.