Hållbarhetsrapportering för private equity: så får du jämförbar klimatdata från hela portföljen

Ett private equity-bolag får jämförbar klimat- och ESG-data från sina portföljbolag genom en gemensam process, en gemensam datamodell (GHG-protokollet och ett frågeformulär baserat på CSRD och VSME) och data som hämtas från varje bolags egna system. Det ersätter Excel-filer per bolag som samlas in en gång om året.

Klimatberäkning inom private equity handlar om att kunna lägga siffror från olika bolag bredvid varandra och lita på dem. Det går först när alla räknar på samma sätt. Den här artikeln går igenom varför jämförbarheten brister, vad fonden och långivarna behöver, och hur du bygger en process som fungerar även när portföljen växer.

Varför är ESG-data från portföljbolag så svår att jämföra?

ESG-data från portföljbolag är svår att jämföra eftersom varje bolag samlar in, räknar och redovisar på sitt eget sätt. Portföljen ser ofta ut så: ett tillverkande bolag med egna produktionsprocesser, ett techbolag med nästan inga direkta utsläpp, ett transportbolag med stor bränsleanvändning och ett tjänsteföretag vars påverkan sitter i inköp och resor. Samma mall passar inte dem alla.

Därför får fonden in svar som ser likadana ut men inte betyder samma sak. Ett bolag räknar in leasade fordon, ett annat gör det inte. Ett tredje använder emissionsfaktorer från ett annat år. När siffrorna sedan summeras till fondnivå blir resultatet en samling uppgifter, inte en jämförelse.

Tre orsaker återkommer oftast:

Bolagen får olika mallar eller olika frågor, så svaren går inte att slå ihop.
Beräkningsmetoden skiljer sig mellan bolag, och ingen vet vilken metod som använts.
Data kommer in manuellt en gång om året, långt efter att verksamheten ägt rum.

Resultatet är att ESG-rapportering för portföljbolag tar mycket tid hos både fonden och bolagen, utan att ge ett underlag som håller för djupare analys.

Vad PE-bolag och långivare faktiskt behöver från portföljen

PE-bolag och långivare behöver data som är konsekvent, spårbar och uppbyggd enligt etablerade ramverk. Fyra ramverk återkommer i nästan alla samtal.

CSRD och ESRS. CSRD är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, och ESRS är de standarder som beskriver vad som ska redovisas. Många portföljbolag berörs direkt eller indirekt, till exempel när en kund eller långivare ber om uppgifter. Vilka bolag som omfattas och hur kraven ser ut för just din portfölj bör du alltid kontrollera mot gällande regler. Den som vill ha en djupare genomgång kan läsa om CSRD i separata guider och följa hela rapporteringsprocessen steg för steg.

GHG-protokollet. Det är den vedertagna standarden för att beräkna växthusgasutsläpp och delar in dem i scope 1, 2 och 3. Om alla bolag följer samma indelning går utsläppen att jämföra och summera.

SFDR. Regelverket gäller hur finansmarknadsaktörer, bland dem fonder, redovisar hållbarhetsrelaterad information. Det innebär att fonden behöver underlag från portföljbolagen för sin egen rapportering.

VSME. Ett frivilligt ramverk för mindre bolag. Det gör det möjligt att be ett mindre portföljbolag om ett begränsat och tydligt underlag, utan att kräva full ESRS-rapportering.

Fonden behöver alltså inte fyra olika processer. Den behöver en datamodell som täcker dessa ramverk och som bolagen kan svara på utan omtag varje år.

Så bygger du en gemensam process för portföljen

En gemensam process bygger på tre delar: ett delat frågeformulär, beräkningar som utgår från verksamheten och data som hämtas från bolagens egna system. Börja med formuläret och bygg vidare därifrån.

Ett frågeformulär baserat på CSRD och VSME

Ett gemensamt frågeformulär ger alla bolag samma frågor och samma definitioner. Utgå från CSRD och VSME så får du en struktur som många redan känner igen. Du kan också lägga till egna datapunkter om fonden eller dess långivare har särskilda krav. Mindre bolag svarar på det som är relevant för dem, medan större bolag går djupare.

Aktivitetsbaserade beräkningar med branschspecifika emissionsfaktorer

Aktivitetsbaserad beräkning utgår från vad bolaget faktiskt gör: hur många kilowattimmar el som används, hur mycket bränsle som förbrukas, hur många tonkilometer som körs. Mängden multipliceras med en emissionsfaktor som passar branschen. Ett tillverkningsbolag och ett transportbolag får då faktorer som speglar deras verklighet, inte en mall som ska passa alla. Det ger siffror som går att förklara och att förbättra.

Data från bolagens redovisnings- och affärssystem

Det mesta av underlaget finns redan i bolagens redovisnings- och affärssystem: inköp, energi, bränsle, resor. Hämtas datan därifrån slipper bolagen mata in samma uppgifter en gång till. Där data saknas fyller de i manuellt. Det är den delen som bör vara undantaget, inte regeln.

Wellfish bygger sin lösning för private equity på just den här logiken. Plattformen samlar in, analyserar och rapporterar ESG-data enligt CSRD och ESRS. Den har ett färdigt frågeformulär baserat på CSRD och VSME, och du kan välja egna datapunkter. Branschspecifika, aktivitetsbaserade beräkningar med sektorernas emissionsfaktorer används i stället för mallar. Data hämtas automatiskt från bolagens system, med manuell komplettering där uppgifter saknas. Fonden och portföljbolagen arbetar i samma plattform, och den följer CSRD, GHG-protokollet och SFDR. Systemet är modulärt och växer med portföljen över industri, tech, transport och tjänster. Mer om upplägget för private equity finns på sidan för PE-bolag på wellfish.se.

Portföljöversikt: från hela portföljen till varje bolag

En portföljöversikt gör att du kan se hela fondens klimatavtryck och ändå gå ner till det enskilda bolaget. Det är när datan är gemensam som översikten blir användbar, eftersom varje bolag då mäts med samma måttstock.

I praktiken använder du dashboards på två nivåer. På portföljnivå ser du totala utsläpp, fördelning mellan scope 1, 2 och 3 och hur bolagen står sig mot varandra. På bolagsnivå ser du vad som driver siffrorna: vilken anläggning, vilken inköpskategori eller vilket transportslag som väger tyngst.

Med det kan du göra tre saker som är svåra med separata Excel-filer:

Jämföra ESG-prestanda mellan bolag i samma bransch och se vilka som avviker.
Hitta förbättringsområden där en insats ger störst effekt, till exempel energi i ett produktionsbolag eller drivmedel i ett transportbolag.
Följa utvecklingen över tid och visa långivare och investerare hur arbetet går.

Wellfish har portfölj- och koncerndashboards som visar allt från hela portföljen ner till varje enskilt bolag. Om du vill förstå hur ett enskilt bolags utsläpp byggs upp finns mer i artiklar om scope 1, 2 och 3 och om klimatrapportering.

Vanliga misstag

De flesta problem i portföljrapportering går att spåra till fyra misstag. De är vanliga för att de första åren ofta löses pragmatiskt, och pragmatiska lösningar blir sedan en vana.

Olika mallar för olika bolag

Anpassade mallar känns smidiga för varje bolag, men de gör det omöjligt att summera. När fonden vill jämföra efteråt måste någon översätta mellan format, och det är där felen uppstår. Ett gemensamt formulär med valbara delar ger anpassning utan att jämförbarheten försvinner.

Utgiftsbaserade uppskattningar

Utgiftsbaserade beräkningar multiplicerar kronor med ett genomsnittligt utsläppstal. Metoden är snabb, men den speglar prisutveckling lika mycket som verklig påverkan. Byter ett bolag till en leverantör med lägre utsläpp syns det inte om priset är detsamma. Aktivitetsbaserade beräkningar visar förändringen, och därför går det att styra mot minskade utsläpp med dem.

En årlig övning

När data samlas in en gång per år blir rapporteringen ett projekt som alla vill bli klara med. Fel upptäcks sent, och det är för sent att agera på resultatet. Löpande dataflöden från bolagens system gör att avvikelser syns medan de fortfarande går att åtgärda.

Ingen spårbarhet

Om du inte kan visa var en siffra kommer ifrån, vilken faktor som användes och vem som godkände den, blir varje fråga från en revisor eller långivare ett arbete. Spårbarhet från källdata till rapport ska vara inbyggd i processen från början, inte läggas till i efterhand.

Begrepp i korthet

Portföljbolag: Ett bolag som ett private equity-bolag eller en fond äger eller har investerat i.
SFDR: EU-förordning om hållbarhetsrelaterad information från finansmarknadsaktörer, till exempel fonder och förvaltare.
GHG-protokollet: Den internationella standarden för att beräkna och redovisa växthusgasutsläpp.
Scope 1-3: Indelning av utsläpp. Scope 1 är direkta utsläpp från egen verksamhet, scope 2 är indirekta utsläpp från inköpt energi och scope 3 är övriga indirekta utsläpp i värdekedjan.
Aktivitetsbaserad beräkning: Utsläpp beräknas utifrån faktiska aktiviteter, som energi, bränsle och transporter, multiplicerade med emissionsfaktorer, i stället för utifrån kostnader.

Frequently Asked Questions

Vilka krav gäller för portföljbolag?

Det beror på bolagets storlek, bransch och var det är verksamt. CSRD och ESRS ställer krav på vissa bolag, och andra berörs indirekt genom kunder, långivare eller fondens egen SFDR-rapportering. Kontrollera alltid aktuella regler för varje bolag i portföljen.

Hur samlar man in data från bolag med olika system?

Hämta så mycket som möjligt direkt från bolagens redovisnings- och affärssystem, och låt bolagen komplettera manuellt där uppgifter saknas. Alla bolag svarar mot samma frågeformulär, även om källsystemen skiljer sig. Då blir resultatet jämförbart trots att datavägarna inte är identiska.

Vad är skillnaden mellan CSRD och VSME för mindre portföljbolag?

CSRD med ESRS är den lagstadgade ramen för vissa bolag. VSME är ett frivilligt ramverk anpassat för mindre bolag. För ett mindre portföljbolag kan VSME ge ett hanterbart underlag, medan större bolag behöver gå djupare enligt ESRS.

Kan alla bolag köra samma plattform?

Ja, tanken är att fonden och alla portföljbolag arbetar i samma plattform. Wellfish är modulärt och används över industri, tech, transport och tjänster. Beräkningarna anpassas efter bransch med sektorspecifika emissionsfaktorer, så bolagen behöver inte ha samma verksamhet för att använda samma system.

Vill du se hur det fungerar för din portfölj? Boka en demo eller starta ett gratis konto.