Wellfish logga
← Tillbaka till blogg

Klimatredovisning med Fortnox och Visma: så blir bokföringen klimatdata

Du får klimatdata från Fortnox eller Visma genom att koppla en klimatplattform till bokförings- eller affärssystemet. Plattformen hämtar transaktions- och leverantörsdata löpande, kopplar varje transaktion till en aktivitet och en emissionsfaktor, och behåller spårbarheten till varje faktura. Det ersätter Excel-insamling en gång per år med ett flöde som följer bokföringen under hela räkenskapsåret.

Resten av artikeln går igenom vad som går att läsa ut ur bokföringen, var kronor räcker och inte räcker, och vad ni själva behöver bidra med.

Kan man räkna ut utsläpp från bokföringen?

Ja, en stor del av utsläppen går att räkna ut från bokföringen. Nästan allt ett företag köper, från el och bränsle till resor och underentreprenörer, passerar bokföringen som en faktura eller ett verifikat. Det gör bokföringen till den mest kompletta förteckningen över vad verksamheten faktiskt gör av med.

Det är därför klimatberäkning från bokföringen fungerar bra som utgångspunkt. Ni behöver inte be varje avdelning samla in egna listor. Underlaget finns redan, är kontrollerat av ekonomiavdelningen och går att granska i efterhand.

Men bokföringen är en ekonomisk redovisning, inte en miljöredovisning. Den visar vad något kostade, inte alltid hur mycket som förbrukades. Skillnaden är viktig och vi återkommer till den längre ned.

Vilken data i Fortnox och Visma är användbar?

Fortnox Visma klimatdata handlar i praktiken om sex till sju typer av uppgifter som redan finns i systemen. Tabellen visar vad de ger.

DatakällaVad den visarExempel på utsläppskälla
LeverantörsfakturorVem ni köpt av, vad och för hur mycketInköpta varor och tjänster
KontoplanHur kostnaden är klassad i bokföringenSkillnad mellan drivmedel, el och konsulttjänster
BränslekostnaderDrivmedel och tankningEgna fordon och maskiner
ElfakturorFörbrukning och leverantörInköpt el
ReskostnaderTåg, flyg, hotell, hyrbilTjänsteresor
Inköp av materialRåvaror och komponenterKöpta varor i värdekedjan
UnderentreprenörerFakturerade tjänsterTransporter, bygg, tekniska tjänster

Kontoplanen är en bra startpunkt men sällan tillräcklig. Ett konto som "Övriga externa kostnader" kan rymma allt från kontorsmaterial till flygresor. Därför behöver plattformen titta på den underliggande fakturan och leverantören, inte bara kontonumret.

Utgiftsbaserat eller aktivitetsbaserat: varför kronor inte räcker

Utgiftsbaserad beräkning tar belopp i kronor och multiplicerar med en genomsnittlig emissionsfaktor för branschen. Det är snabbt och ger en första bild. Metoden har ett tydligt problem: priset säger lite om utsläppet.

Ett exempel. Bränslepriset varierar mellan månader. Om priset per liter stiger tio procent ser det i en kronaberäkning ut som att utsläppen ökat, trots att ni tankat lika många liter. Elpriset svänger på samma sätt. En dyrare leverantör av en tjänst ger högre utsläpp i beräkningen, utan att något faktiskt förändrats.

Aktivitetsbaserad beräkning utgår i stället från fysiska mängder: kilowattimmar el, liter bränsle, tonkilometer för transporter. Dessa multipliceras med en emissionsfaktor för just den aktiviteten. Resultatet följer verkligheten och inte prisutvecklingen.

Det betyder inte att kronor är oanvändbara. För inköp där ingen fysisk mängd finns på fakturan, som konsulttjänster och mjukvara, är kronor ofta den enda tillgängliga metoden. Poängen är att använda aktivitetsdata där det går och kronor där det inte går, och att vara tydlig med vilken metod som använts var. Det kopplar också till uppdelningen i scope 1, 2 och 3 i GHG-protokollet.

Begrepp i korthet

  • Aktivitetsdata: Fysisk mängd som orsakar utsläpp, till exempel kWh, liter bränsle eller tonkilometer.
  • Emissionsfaktor: Ett värde som anger hur mycket växthusgas en enhet av en aktivitet ger upphov till, till exempel kilo koldioxidekvivalenter per kWh.
  • Utgiftsbaserad beräkning: Metod där ett belopp i kronor multipliceras med en emissionsfaktor per krona. Används när aktivitetsdata saknas.
  • Spårbarhet: Möjligheten att följa en siffra i klimatredovisningen tillbaka till den faktura eller det verifikat den kommer från.
  • Verifikation: Underlaget för en bokförd affärshändelse, till exempel en leverantörsfaktura med tillhörande verifikationsnummer.

Så fungerar det steg för steg

En automatiserad klimatredovisning med Fortnox, Visma eller Business Central följer samma grundflöde. Wellfish är ett exempel på en plattform som gör så: den kopplas till bolagets befintliga bokförings- eller affärssystem via integrationer. Du kan läsa mer om så fungerar Wellfish i en separat genomgång.

  1. Koppla systemet. Plattformen ansluts till bokföringssystemet via en integration. Ni behöver inte exportera filer manuellt.
  2. Tolka och klassa transaktioner. Plattformen hämtar och tolkar underliggande data automatiskt. Varje transaktion kopplas till en aktivitet och en emissionsfaktor, och avgör om det går att räkna på fysisk mängd eller om kronor får användas.
  3. Granska och godkänn. Transaktioner som är osäkra eller felklassade lyfts fram. Någon hos er avgör om klassningen stämmer innan siffrorna går vidare.
  4. Månadsvis rapport. Resultatet sammanställs löpande, med månadsvis revisionsklara siffror. Ni behöver inte vänta till bokslutet för att se var utsläppen uppstår.
  5. Spårbart till varje verifikation. Varje siffra går att följa tillbaka till den faktura som ligger bakom. Det är det som gör att en revisor kan granska underlaget.

En praktisk detalj gäller datahanteringen. Wellfish sparar aldrig kundens fakturor eller verifikationer på sina servrar. Data hämtas och beräknas vid varje anrop direkt mot kundens system.

Vad som aldrig kan hämtas från bokföringen

Bokföringen täcker inte allt, och en seriös klimatredovisning låtsas inte att den gör det. Saknad data måste kompletteras manuellt.

Några vanliga luckor:

  • Utsläpp utan faktura. Egen förbrukning som aldrig blir en bokförd kostnad, till exempel fjärrvärme som ingår i hyran utan separat redovisning.
  • Anställdas pendling. Den syns sällan i bokföringen. Den kräver en enkät eller ett antagande.
  • Produktens användning och slutskede. Utsläpp efter försäljning ligger utanför det ekonomiska underlaget.
  • Kvalitativa uppgifter. Mål, policyer och styrning finns inte i huvudboken.

Ett bra upplägg markerar tydligt vilka delar som kommer från bokföringen och vilka som lagts till för hand. Då vet läsaren, och revisorn, hur siffrorna kom till.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget är att utgå från kontoplanen och inget annat. Den ger en grov bild men missar att samma konto rymmer helt olika aktiviteter. Resultatet blir siffror som ser exakta ut men inte är det.

Ett annat misstag är att köra klimatdata som ett separat spår vid sidan av ekonomi. När klimatsiffror samlas in av en person i efterhand, i ett eget kalkylblad, går kopplingen till verifikationerna förlorad. Då försvinner spårbarheten, och med den möjligheten att försvara siffrorna.

Fler fallgropar:

  • Att blanda metoder utan att dokumentera vilken som använts för vilken post.
  • Att hoppa över granskningen och lita blint på automatisk klassning.
  • Att bokföra på olika sätt över tid, så att jämförelser mellan månader eller år haltar.
  • Att vänta med komplettering av saknad data till sista veckan före rapport.

Om ni överväger olika sätt att göra klimatberäkningen kan det vara värt att jämföra kostnad och arbetstid mellan manuell hantering och automatisering innan ni bestämmer er. Läs gärna om vad Excel och konsult kostar som underlag.

Vad plattformen behöver från er

Automatiseringen tar bort mycket handpåläggning, men några saker måste komma från er sida.

Först behörighet. Någon med rätt rättigheter i Fortnox, Visma eller Business Central behöver godkänna kopplingen mellan systemen. Sedan behövs ett ansvarigt namn för granskningen, helst någon som känner till både bokföringen och verksamheten.

Därefter handlar det om de uppgifter som inte finns i bokföringen. Ta fram vilka fordon ni har, vilka lokaler ni hyr och hur pendling och tjänsteresor hanteras. Ju tidigare luckorna är kända, desto mindre jobb blir det senare.

Till sist behövs en tydlig avgränsning: vilka bolag och vilken period som ska ingå, och vilket ramverk redovisningen ska följa. GHG-protokollet, CSRD och VSME ställer olika krav på detaljnivå. Behöver ni en grund i regelverket förklarar vad är CSRD de grundläggande kraven, och guiden om CSRD-rapportering går igenom hur rapporteringen läggs upp.

Från Excel en gång per år till löpande data

Många företag samlar in klimatdata en gång per år. Någon ber om listor från inköp, fordonsansvariga och fastighetsförvaltare, och sammanställer allt i ett kalkylblad eller lämnar det till en konsult. Underlaget kommer sent, är svårt att kontrollera och speglar ofta bara det som någon råkade komma ihåg.

Med ett månadsvis flöde vänds ordningen. Bokföringen levererar underlaget löpande, och avvikelser syns när de uppstår i stället för månader senare. En felklassad faktura i mars hittas i mars, inte när årsrapporten ska stängas. Det gör också klimatrapportering till en rutin som följer ekonomiavdelningens ordinarie arbete, inte ett separat projekt som startar om varje år.

Fortnox eller Visma: spelar det någon roll?

Principen är densamma oavsett system. Plattformen läser transaktioner och leverantörsdata från det bokförings- eller affärssystem som företaget använder, till exempel Fortnox, Visma eller Business Central. Det som skiljer är hur uppgifterna är strukturerade i respektive system, inte vad plattformen gör med dem.

Därför ska valet av bokföringssystem inte styra om ni kan komma igång med klimatredovisning. Det som avgör kvaliteten är hur noggrant fakturor, leverantörer och konton hanteras i bokföringen, inte vilket system den ligger i.

Vilka system och vilka versioner som stöds för just er kan vi inte svara på generellt. Kontakta Wellfish med uppgifter om ert system, så går vi igenom det exakt.

Vad ska du kontrollera innan du väljer verktyg?

Verktyg som påstår sig läsa bokföringen skiljer sig mycket åt i praktiken. Ställ de här sex frågorna till varje leverantör, och be om att få se svaren i en demo i stället för i en broschyr:

  1. Läser verktyget den underliggande fakturan, eller bara kontonumret?
  2. Används aktivitetsdata, som kWh och liter, där den finns på fakturan?
  3. Går varje siffra att följa tillbaka till verifikationen?
  4. Lagras er data hos leverantören, eller hämtas den vid begäran från ert eget system?
  5. Hur markeras luckor och osäkra transaktioner, och vem ska ta ställning till dem?
  6. Kan verktyget rapportera enligt GHG-protokollet, CSRD och VSME?

Svaren på fråga 1 och 3 säger mest. Ett verktyg som bara läser kontonummer ger siffror som ser exakta ut men inte går att försvara inför en revisor. För en bredare bild av marknaden finns jämförelseguiden för klimatberäkningsverktyg.

Frequently Asked Questions

Kan Wellfish koppla mot Fortnox?

Wellfish har färdiga integrationer mot de vanligaste svenska och nordiska bokförings- och affärssystemen. Vilka system och vilken version som gäller för just er kan vi inte svara på generellt. Kontakta oss med uppgifter om ert system så går vi igenom det tillsammans.

Sparas våra fakturor?

Nej. Wellfish sparar aldrig era fakturor eller verifikationer på sina servrar. Data hämtas och beräknas vid varje anrop direkt mot ert eget system, och resultatet går ändå att spåra till varje faktura.

Räcker bokföringen för CSRD?

Bokföringen är ett viktigt underlag, särskilt för inköp, energi, bränsle och resor, men den räcker inte ensam. CSRD innehåller också krav som inte syns i huvudboken, till exempel mål, policyer och styrning. Vilka uppgifter just ert bolag behöver rapportera beror på hur reglerna gäller er.

Hur ofta uppdateras siffrorna?

Plattformen hämtar data löpande från ert system och sammanställer månadsvis revisionsklara siffror. Det betyder att ni kan följa utsläppen under året i stället för att vänta på en årlig insamling.

Nästa steg

Vill ni se hur klimatdata från bokföringen ser ut i praktiken? Boka en demo eller starta ett gratis konto.