CSRD-rapportering: vad du faktiskt ska lämna in och när (guide 2026)
CSRD-rapportering betyder att företaget publicerar en hållbarhetsrapport enligt ESRS som en del av förvaltningsberättelsen, och den ska vara granskningsbar. Rapporten ska visa vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för bolaget, vilka mål och risker som finns samt vilka data som styrker upplysningarna.
Publicerad: 30 oktober 2026 Uppdaterad: 30 oktober 2026 Författare: Wellfish redaktion, med erfarenhet av klimatdata, ekonomisystem och hållbarhetsrapportering för svenska bolag.
- Vad är CSRD-rapportering?
- Vad ska rapporten innehålla?
- Vilka datapunkter kräver mest arbete?
- Var kommer siffrorna ifrån?
- CSRD-rapportering vs hållbarhetsrapport vs hållbarhetsredovisning
- Vanliga misstag vid CSRD-rapportering
- Frequently Asked Questions
Vad är CSRD-rapportering?
CSRD-rapportering är den hållbarhetsinformation som företag inom regelverket ska publicera i sin årsredovisning. Rapporten är en del av förvaltningsberättelsen. Den är alltså inte en fristående hållbarhets-PDF vid sidan av årsredovisningen.
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive. EU-direktivet anger ramen. ESRS, European Sustainability Reporting Standards, anger vad företaget ska upplysa om och hur informationen ska struktureras.
För svenska bolag handlar leveransen i praktiken om en hållbarhetsrapport CSRD som:
- ingår i förvaltningsberättelsen
- bygger på en dokumenterad dubbel väsentlighetsanalys
- redovisar relevanta upplysningar enligt ESRS
- innehåller uppgifter som går att följa tillbaka till källdata
- går att granska av extern granskare.
Omnibus-paketet har ändrat både omfattning och tidsplan. Färre företag omfattas nu av CSRD än enligt tidigare planering, och rapporteringsstarten har skjutits fram för många bolag. Kontrollera alltid den aktuella bedömningen hos Bolagsverket och utgå från företagets storlek, koncernförhållanden samt marknadsnotering.
Begrepp i korthet
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| CSRD-rapportering | Lagstyrd hållbarhetsrapportering enligt EU:s CSRD-direktiv. |
| ESRS | Rapporteringstandarderna som anger upplysningar, struktur och principer för CSRD-rapporten. |
| Dubbel väsentlighetsanalys | Analys av både företagets påverkan på människor och miljö samt hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomi. |
| Scope 1-3 | Indelning av växthusgasutsläpp från egen verksamhet, inköpt energi och värdekedjan. |
| Granskningsbarhet | Kravet att kunna visa underlag, beräkningar, metodval och ansvar för varje rapporterad uppgift. |
Vad ska rapporten innehålla?
En CSRD-rapport beskriver styrning, strategi, riskhantering, mål och resultat inom de hållbarhetsfrågor som är väsentliga för företaget. ESRS delar upp innehållet i tvärgående standarder samt miljö-, sociala och styrningsrelaterade standarder.
Rapporten använder denna övergripande struktur:
- ESRS 1 och ESRS 2: generella rapporteringsprinciper och övergripande upplysningar om bland annat styrning, strategi, väsentlighetsanalys och mål.
- E1-E5: miljöfrågor som klimatförändringar, föroreningar, vatten, biologisk mångfald samt resursanvändning och cirkulär ekonomi.
- S1-S4: sociala frågor som egen arbetskraft, arbetstagare i värdekedjan, berörda samhällen samt konsumenter och slutanvändare.
- G1: affärsetik och bolagsstyrning, exempelvis korruption, politiskt påverkansarbete och leverantörsrelationer.
Alla företag ska inte redovisa allt i varje standard. Den dubbla väsentlighetsanalysen avgör vilka ämnesstandarder och datapunkter som blir aktuella. ESRS 2 gäller däremot oavsett vilka ämnen som bedöms väsentliga.
En verksamhet inom transport och logistik får ofta klimatdata, inköpta transporter och arbetsvillkor i värdekedjan högt på listan. Ett fastighetsbolag behöver ofta fokusera på energianvändning, utsläpp från byggprojekt, klimatrelaterade risker och entreprenörsled. Tillverkningsbolag behöver vanligen kunna förklara materialflöden, inköpta varor, energidata och arbetskraftsfrågor.
Det räcker inte att skriva att en fråga är prioriterad. Rapporten ska koppla frågan till styrning, policyer, åtgärder, mål och mätetal. Saknar ni ett mål eller en policy ska rapporten förklara det, i stället för att fylla ut texten med generella ambitioner.
Vilka datapunkter kräver mest arbete?
Klimatdata tar ofta mest tid eftersom underlagen ligger utspridda i ekonomi, inköp, fordonsadministration, resebyråer och hos leverantörer. Scope 3 blir särskilt arbetskrävande när inköp omfattar många kategorier eller leverantörerna inte har egna utsläppsdata.
De datapunkter som ofta kräver mest handpåläggning är följande.
Scope 1, 2 och 3-utsläpp
Scope 1 omfattar direkta utsläpp från exempelvis egna fordon, bränsle och processer. Scope 2 täcker utsläpp från köpt energi. Scope 3 omfattar utsläpp uppströms och nedströms i värdekedjan, till exempel inköpta varor, transporter, tjänster, leasing och avfall.
För ett byggbolag kan inköpt material få stor betydelse. För ett logistikbolag spelar bränsledata och transporter en central roll. För ett bolag med kontorsintensiv verksamhet kan inköp av IT, tjänster och affärsresor stå för en stor del av utsläppen.
Energi och bränsle
El, fjärrvärme, drivmedel och köldmedier behöver ha tydliga källor och rätt periodisering. Fakturor kan ligga i flera bolag, på flera anläggningar eller hos hyresvärdar. Det skapar fel om teamet försöker pussla ihop ett helt års underlag först vid rapportskrivningen.
Leverantörsdata
Leverantörsinformation behövs både för klimatberäkningar och sociala upplysningar. Företaget behöver bland annat kunna visa inköpskategorier, belopp, ursprung när det är relevant samt hur leverantörsrelaterade risker hanteras.
Schabloner fungerar i vissa beräkningar, särskilt när primärdata saknas. De måste dock vara dokumenterade. Granskaren behöver kunna se vilken emissionsfaktor ni använde, varför ni valde den och vilka inköp den omfattar.
Arbetskraftsdata
Data om egen arbetskraft hämtas ofta från HR- och lönesystem. Vanliga uppgifter gäller antal anställda, arbetsformer, frånvaro, olyckor, utbildning och jämställdhet. För många bolag uppstår problemen i definitionerna, exempelvis när konsulter, inhyrd personal och dotterbolag hanteras olika i olika system.
Var kommer siffrorna ifrån?
En granskningsbar hållbarhetsrapport bygger på spårbara underlag, inte på ett slutligt Excel-ark. Varje siffra måste kunna kopplas till sin källa, sin beräkningsmetod och den person eller funktion som ansvarar för uppgiften.
Klimatdata hämtas ofta från:
- bokföringsdata och huvudbok
- leverantörsfakturor för energi, material och tjänster
- bränslekort, tankningsunderlag och fordonsdata
- resebyråer, flyg- och hotellunderlag
- avfallsrapporter och transportfakturor
- HR-, löne- och incidentdata
- leverantörsenkäter och produktdata.
Många företag gör samma fel: de behandlar CSRD-rapportering som ett årsprojekt. Då jagar ekonomiavdelningen gamla fakturor samtidigt som hållbarhetsteamet försöker förklara avvikelser som ingen längre minns.
Månatlig datainsamling löser inte varje problem, men den gör avvikelser synliga medan ni fortfarande kan utreda dem. En ovanligt hög bränslekostnad, en ny leverantör eller en saknad energifaktura blir enklare att hantera i februari än tio månader senare.
Wellfish hämtar klimatunderlag från bland annat Fortnox, Visma och SAP samt från bränsle- och resedata. Plattformen kopplar beräkningar till underlaget bakom varje transaktion. Det ger ekonomi- och hållbarhetsansvariga ett löpande klimatbokslut i stället för en sen årsövning.
Arbetssättet följer GHG Protocol och passar rapportering enligt CSRD samt VSME. Företag som redan har ordning på bokföringen behöver sällan lägga månader på att bygga ett separat datalager för klimatdata.
CSRD-rapportering vs hållbarhetsrapport vs hållbarhetsredovisning
Begreppen används ofta som om de betyder samma sak. Det skapar onödiga missförstånd, särskilt när styrelsen eller revisorn frågar vad som faktiskt ska lämnas in.
| Begrepp | Vad det brukar betyda | Krav på struktur och granskning |
|---|---|---|
| CSRD-rapportering | Hållbarhetsrapportering enligt EU:s CSRD-regler. | Följer ESRS, ingår i förvaltningsberättelsen och ska kunna granskas. |
| Hållbarhetsrapport | Ett brett uttryck för en rapport om miljö, sociala frågor och styrning. | Kan vara frivillig eller lagstyrd. Kraven beror på vilket regelverk företaget följer. |
| Hållbarhetsredovisning | Svenskt vardagsord för samma typ av redovisning. | Begreppet anger inte i sig om ESRS, granskning eller lagkrav gäller. |
En hållbarhetsrapport CSRD är alltså en särskild form av hållbarhetsredovisning. Den har tydligare formkrav än en frivillig rapport och högre krav på dokumentation bakom siffrorna.
Vanliga misstag vid CSRD-rapportering
Felen uppstår sällan i rapportlayouten. De uppstår tidigare, när ansvar, underlag och metodval saknar struktur.
Ni börjar först när årsredovisningen ska skrivas
Sent arbete ger luckor i underlagen. Det leder ofta till manuella antaganden, stressade avstämningar och svårigheter att förklara förändringar mellan perioder.
Ni använder schabloner utan att dokumentera metoden
Schabloner är ibland rimliga. Problemet uppstår när ingen kan visa datakälla, emissionsfaktor, avgränsning eller beräkningsperiod. Då är siffran svår att granska och ännu svårare att jämföra nästa år.
Scope 3 hamnar utanför första datakartan
Många fokuserar på el och egna fordon eftersom data är synlig. Inköpta varor, tjänster, transporter och kapitalvaror kan samtidigt stå för en större del av klimatpåverkan. Kartlägg inköpsflöden tidigt, även om ni behöver använda uppskattningar i ett första skede.
Datapunkter saknar ägare
Ekonomi kan äga fakturadata. HR kan äga personaldata. Inköp kan äga leverantörsinformation. Utan en namngiven ansvarig för varje datapunkt blir rapporteringen personberoende och sårbar vid semester, personalbyten eller revision.
Rapporten går inte att följa tillbaka till underlaget
En tabell i årsredovisningen räcker inte som bevis. Granskaren behöver kunna följa siffran till bokföring, faktura, systemrapport eller dokumenterad beräkning. Bygg spårbarheten löpande, inte veckan före granskning.
Frequently Asked Questions
Vad ska ett företag lämna in vid CSRD-rapportering?
Företaget ska publicera hållbarhetsupplysningarna i förvaltningsberättelsen som en del av årsredovisningen. Innehållet ska följa ESRS i den utsträckning som den dubbla väsentlighetsanalysen visar är relevant, och underlagen ska kunna granskas.
Vilka företag omfattas av CSRD 2026?
Omnibus-paketet har förändrat vilka företag som omfattas och flyttat fram tidsplanen för många bolag. Kontrollera den aktuella tillämpningen hos Bolagsverket och bedöm bolagets storlek, koncernstruktur, notering samt eventuella rapporteringskrav från kunder, banker och ägare.
Måste CSRD-rapporten vara en separat PDF?
Nej. CSRD-rapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen. Företaget kan också publicera annan kommunikation om hållbarhet, men den ersätter inte den lagstyrda rapporteringen.
Hur gör man klimatdata granskningsbar?
Koppla varje utsläppsberäkning till ett källunderlag, en metod och en ansvarig funktion. Spara exempelvis fakturor, huvudboksdata, bränsleunderlag, emissionsfaktorer och dokumentation av avgränsningar för den rapporterade perioden.
Boka en demo på wellfish.se/contact eller starta ett kostnadsfritt konto på wellfish.se/onboarding.