Wellfish logga
← Tillbaka till blogg

Klimatbokslut: vad det är, vad det ska innehålla och hur du gör ett (2026)

Ett klimatbokslut är en sammanställning av ett företags utsläpp och klimatpåverkan under en period, uppdelad per scope och spårbar till källan. Det fungerar som klimatets motsvarighet till ett finansiellt bokslut: ett återkommande underlag som visar vad verksamheten faktiskt orsakat under året eller månaden.

Vad är ett klimatbokslut?

Ett klimatbokslut är företagets redovisning av växthusgasutsläpp under en bestämd rapporteringsperiod. Det ska visa utsläppens omfattning, vilka aktivitetsdata beräkningen bygger på och vilken metod som använts.

Ett bra klimatbokslut är inte en engångsuppskattning inför en kundförfrågan. Det är en återkommande process med samma avgränsning och beräkningsprinciper varje period. Då går det att följa förändringar över tid, förklara avvikelser och bedöma om utsläppen faktiskt minskar.

För ett bolag med transporter kan bokslutet exempelvis knyta utsläpp till inköpt diesel, fordonsdata och resefakturor. För ett tillverkande företag ligger ofta el, värme, materialinköp, frakter och avfall i underlaget. I båda fallen ska en granskare kunna följa en siffra tillbaka till bokföring, faktura eller annan primär källa.

Begrepp i korthet

  • Klimatbokslut: Periodiserad redovisning av företagets utsläpp och klimatpåverkan.
  • Scope 1-3: Indelning av utsläpp enligt GHG Protocol. Scope 1 omfattar egna direkta utsläpp. Scope 2 och 3 täcker köpt energi respektive utsläpp i värdekedjan.
  • Granskningsbarhet: Möjligheten att följa varje siffra tillbaka till källa, antagande och beräkningsmetod.
  • Rapporteringsperiod: Den tidsperiod som klimatbokslutet avser, ofta kalenderår eller räkenskapsår.
  • Dubbel väsentlighetsanalys: En bedömning av hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget och hur företaget påverkar människor och miljö.

Scope 1, 2 och 3 är grunden för de flesta klimatbokslut, men själva dokumentet behöver göra mer än att summera tre totalsiffror. Det ska också beskriva datakällor, avgränsningar och förändringar jämfört med föregående period. Fördjupning om scope-indelningen finns i Wellfishs guide om GHG Protocol-utsläpp.

Klimatbokslut vs hållbarhetsrapport vs klimatdeklaration

Begreppen blandas ofta ihop eftersom de alla handlar om klimatdata. De har olika syften, målgrupper och regelverk.

Dokument Vad det omfattar Typisk användning
Klimatbokslut Företagets utsläpp under en avgränsad period Intern styrning, kundkrav, bankdialog och underlag till rapportering
Hållbarhetsrapport Bredare hållbarhetsinformation, exempelvis klimat, sociala frågor och styrning Rapportering enligt CSRD och ESRS för företag som omfattas av kraven
Klimatdeklaration Klimatpåverkan från en specifik byggnad eller ett byggprojekt Separat, lagstadgad deklaration för nya byggnader enligt Boverkets regler

Ett klimatbokslut är alltså företagets egen utsläppsredovisning. Det kan fungera som en viktig datakälla till en hållbarhetsrapport, men det ersätter inte rapportens övriga upplysningar om exempelvis styrning, risker eller sociala frågor.

En klimatdeklaration är något annat. Den gäller en byggnad och bygger på underlag för byggprojektet. Boverkets klimatdeklaration är en separat, lagstadgad deklaration för nya byggnader. Den är inte samma sak som ett klimatbokslut för bolagets verksamhet.

Företag inom bygg och fastighet behöver ofta båda typerna av data. Klimatdeklarationen svarar på klimatpåverkan i ett byggprojekt. Klimatbokslutet svarar på företagets samlade utsläpp från exempelvis energi, maskiner, resor, inköp och transporter.

Vad ska ett klimatbokslut innehålla?

Ett klimatbokslut ska göra siffrorna begripliga och möjliga att kontrollera. Börja med en tydlig period, organisationsgräns och redovisningsprincip.

Innehållet bör minst täcka följande:

  • Rapporteringsperiod, exempelvis räkenskapsåret 2026.
  • Vilka bolag, arbetsplatser och verksamheter som ingår.
  • Utsläpp uppdelade på scope 1, 2 och 3.
  • Energianvändning för el, värme, kyla och bränslen där det är relevant.
  • Resor, tjänstebilar, leasingfordon, flyg, tåg och hotellnätter när dessa ingår i avgränsningen.
  • Inköp av varor och tjänster, material, transporter, avfall och andra relevanta scope 3-poster.
  • Datakällor, exempelvis huvudbok, leverantörsfakturor, bränslekort, resebyrådata och energileverantörers underlag.
  • Emissionsfaktorer, antaganden och eventuella uppskattningar.
  • Förändringar i metod, organisation eller datatäckning jämfört med föregående år.

Spårbarheten avgör om bokslutet går att använda. En totalsiffra för inköpsrelaterade utsläpp har begränsat värde om ingen vet vilka konton, fakturor eller uppskattningar som ligger bakom den. När inköp, bränsle och resor kopplas till bokföringen blir arbetet både snabbare och lättare att kvalitetssäkra.

Många företag redovisar också intensitetsmått. Det kan vara kilogram koldioxidekvivalenter per omsatt krona, producerad enhet, ton gods eller kvadratmeter. Måttet måste passa verksamheten. Ett transportbolag får sällan meningsfull styrning av samma nyckeltal som ett fastighetsbolag.

Vem behöver ett klimatbokslut?

Företag som omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD behöver ordnade klimatdata som underlag. Exakta rapporteringskrav beror på företagets förutsättningar och gällande regler, men utsläppsdata måste i praktiken kunna dokumenteras, kvalitetssäkras och förklaras.

Kravet kommer också ofta från affären. Stora kunder efterfrågar klimatdata i upphandlingar. Banker och investerare vill förstå risker, utsläpp och utveckling. Moderbolag behöver jämförbara siffror från portföljbolag. I de lägena räcker det sällan med en uppskattning gjord veckan före deadline.

Ett klimatbokslut passar särskilt företag som vill förbereda en hållbarhetsrapport utan att bygga ett separat projekt varje år. Ekonomiavdelningen har redan rutiner för periodisering, avstämning och dokumentation. Klimatarbetet blir mer stabilt när det följer samma rytm.

För bolag med omsättning på ungefär 100 miljoner till 2 miljarder kronor är frågan ofta praktisk. CFO:n behöver siffror som går att stämma av. Hållbarhetsansvarig behöver data som går att använda i rapportering. Verksamheten behöver veta vilka utsläppsposter som går att påverka.

Så gör du ett klimatbokslut som håller

Ett granskningsbart klimatbokslut byggs löpande. Att samla ett helt års elavtal, drivmedelsfakturor och leverantörsdata i efterhand skapar luckor som sedan blir svåra att förklara.

Sätt gränserna före datainsamlingen

Bestäm först vilka juridiska enheter som ska ingå och vilken rapporteringsperiod som gäller. Dokumentera också hur ni hanterar förvärv, avyttringar, leasing och verksamhet i andra länder om det är aktuellt.

Samma gränser ska användas period efter period. Om ni ändrar dem behöver klimatbokslutet beskriva varför. Annars går det inte att avgöra om utsläppen ändrats på grund av förbättringar eller på grund av en ny beräkningsmodell.

Koppla data till ekonomiflödet

Bokföring och fakturor ger ofta det mest användbara underlaget för inköp, energi, resor och transporter. Kontoplanen behöver inte vara perfekt från början, men konton med stor klimatpåverkan ska kunna identifieras och följas upp.

Wellfish automatiserar klimatberäkningar från bokföring, bränsle- och resedata i bland annat Fortnox, Visma och SAP. Varje utsläppspost ska kunna följas tillbaka till det underlag som skapade den. Det minskar beroendet av manuella Excel-filer och sena e-postrundor.

Stäm av varje månad

Månatlig insamling visar snabbt om data saknas. Den gör också att ni upptäcker felkonteringar, dubbla fakturor och avvikande bränsleköp medan underlaget fortfarande är färskt.

En månadsrutin behöver inte vara tung. Utse en dataägare för ekonomi, en för resor och en för drift eller inköp. Låt varje ägare kontrollera avvikelser i sina poster innan siffrorna låses.

Dokumentera metod och antaganden

Spara emissionsfaktorer, urvalskriterier och uppskattningar tillsammans med beräkningen. Om en leverantörsfaktura saknar mängduppgift ska det framgå hur ni har räknat och varför.

Det är den dokumentationen som gör klimatbokslutet granskningsbart. En extern granskare, kund eller styrelse ska kunna förstå siffran utan att behöva tolka ett kalkylblad från föregående år.

Vanliga misstag

Det vanligaste felet är att lägga för mycket arbete på den slutliga rapporten och för lite på datakvaliteten.

  1. Schabloner utan spårbarhet. Schabloner kan behövas när primärdata saknas. De ska vara dokumenterade och tydligt avgränsade. Använd inte en generell faktor när fakturadata finns tillgänglig.
  1. Scope 3 förbises. Inköp, material och transporter utanför den egna fordonsflottan står ofta för stora delar av klimatpåverkan. Ett klimatbokslut som bara täcker el och tjänstebilar ger sällan en rättvis bild.
  1. Metoden byts varje år. Nya emissionsfaktorer eller bättre data kan kräva förändringar. Dokumentera ändringen och visa hur den påverkar jämförelsen med föregående period.
  1. Data samlas in för sent. Årsvis datainsamling leder ofta till saknade fakturor och oklara avgränsningar. Följ upp månatligen i stället.
  1. Ingen äger siffrorna. Klimatdata blir lätt ett sidoprojekt mellan ekonomi, inköp och hållbarhet. Utse en ansvarig som äger process, tidsplan och kvalitetskontroll.

Wellfishs arbetssätt bygger på löpande klimatdata utan konsulter och workshops. Plattformen kan vara live på 14 dagar när underlagen och ansvaret är på plats.

Frequently Asked Questions

Vad är skillnaden mellan ett klimatbokslut och en klimatrapport?

Ett klimatbokslut är själva utsläppsredovisningen för en bestämd period. En klimatrapport kan ha bredare form och innehålla mål, åtgärder, kommentarer och annan information utöver beräkningen.

Hur ofta ska ett företag göra klimatbokslut?

De flesta företag publicerar eller sammanställer ett klimatbokslut årsvis. Insamling och kvalitetssäkring bör ske månadsvis, eftersom det ger bättre datakvalitet och kortare arbete vid årets slut.

Måste ett klimatbokslut granskas av revisor?

Det finns inget generellt krav på extern granskning av alla klimatbokslut. Kunden, banken, ägaren eller regelverket kan däremot kräva en högre nivå av dokumentation och kontroll. Därför bör varje siffra vara spårbar från början.

Kan bokföringen användas som underlag för klimatbokslut?

Ja, bokföringen är ofta den bästa startpunkten för inköp, energi, resor och bränsle. Fakturor och konton behöver sedan kompletteras med mängddata, leverantörsinformation eller andra underlag där beräkningen kräver det.

Boka en demo hos Wellfish för att se hur klimatdata kan kopplas till ekonomi-, bränsle- och resedata. Du kan också starta ett kostnadsfritt konto och bygga ett klimatbokslut som går att följa hela vägen tillbaka till underlaget.