Hållbarhetsredovisning: lagen, kraven och vad som gäller 2026
Hållbarhetsredovisning är ett företags redovisning av hur verksamheten påverkar miljö, människor och samhälle, och hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget. I Sverige styr årsredovisningslagen (ÅRL) 6 kap. kravet på en hållbarhetsrapport för större företag, och CSRD med ESRS-standarderna ställer detaljerade krav på innehåll och datakvalitet. Den här artikeln går igenom vad lagen kräver, vilka som omfattas, vad redovisningen ska innehålla och var de underliggande siffrorna ska komma ifrån.
- Vad är hållbarhetsredovisning?
- Vilka måste göra en hållbarhetsredovisning enligt lagen?
- Vad ska en hållbarhetsredovisning innehålla?
- Hållbarhetsredovisning vs hållbarhetsrapport vs CSRD-rapportering
- Var kommer siffrorna ifrån?
- Vanliga misstag
- Frequently Asked Questions
Vad är hållbarhetsredovisning?
Hållbarhetsredovisning är det allmänna begreppet för att redogöra för ett företags hållbarhetsarbete och dess resultat. Det kan handla om utsläpp, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, affärsetik och hur leverantörskedjan hanteras. Begreppet är äldre än dagens lagkrav, och många företag har gjort frivilliga hållbarhetsredovisningar i åratal.
Två närliggande begrepp förväxlas ofta med det. Hållbarhetsrapport är den rapport som ÅRL kräver av vissa företag, och den hör till förvaltningsberättelsen. CSRD-rapportering är den nyare, striktare formen där rapporten upprättas enligt ESRS och bygger på en dubbel väsentlighetsanalys. Alla CSRD-rapporter är hållbarhetsredovisningar, men en hållbarhetsredovisning är inte alltid en CSRD-rapport. Vårt inlägg om hållbarhetsrapportering går igenom jämförelsen i detalj, och guiden till CSRD-rapportering beskriver själva processen.
Vilka måste göra en hållbarhetsredovisning enligt lagen?
Skyldigheten att lämna en hållbarhetsrapport följer av ÅRL 6 kap. och gäller företag som uppfyller lagens storlekskriterier. Det är framför allt större företag som omfattas. Kravet ligger i förvaltningsberättelsen, och revisorn granskar att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med lagen.
Bakom ÅRL ligger CSRD, som ersatte det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Direktivet kräver rapportering enligt ESRS för företag i scope. Gränserna för vilka som omfattas har ändrats genom EU:s Omnibus-process, och tidplanen har justerats mer än en gång. Därför redovisar vi inga exakta tröskelvärden eller datum här. Siffror som var korrekta för ett halvår sedan kan redan vara inaktuella.
Företagen kan grovt delas in i tre kategorier:
- Större företag och börsnoterade bolag omfattas av ÅRL:s krav på hållbarhetsrapport och av CSRD/ESRS i den utsträckning de aktuella reglerna anger.
- Mindre och medelstora företag omfattas normalt inte av det obligatoriska kravet. De kan redovisa frivilligt enligt VSME, den standard som EFRAG har tagit fram för just den gruppen.
- Leverantörer till större företag har ingen egen lagplikt, men får ofta frågor om utsläppsdata från kunder som själva rapporterar. VSME fungerar här som en gemensam mall för svaren.
Kontrollera alltid aktuella gränser hos Bolagsverket och i de gällande CSRD-reglerna innan du bestämmer dig. Sidorna om vad CSRD är och vem som omfattas av CSRD ger en bakgrund, men Bolagsverket är den källa som gäller.
Vad ska en hållbarhetsredovisning innehålla?
Lagen anger vilka områden rapporten ska täcka. En hållbarhetsrapport enligt ÅRL ska i grunden beskriva sex saker: affärsmodellen, policyer för hållbarhetsfrågor, resultatet av policyerna, hur företaget arbetar med due diligence, väsentliga risker kopplade till verksamheten och hur de hanteras, samt hållbarhetsindikatorer (KPI:er) som är relevanta för verksamheten.
Ett exempel gör det konkret. Ett byggföretag beskriver sin affärsmodell och att drivmedel i maskinparken och inköpt betong står för större delen av klimatpåverkan. Det redovisar en klimatpolicy, utsläpp i ton CO₂e per scope och en risk kopplad till leverantörers utsläpp. Sedan visar det en KPI som följer utsläppen över tid. Varje del går att koppla till en siffra och en källa.
För företag som rapporterar enligt CSRD tillkommer fler krav:
- Dubbel väsentlighetsanalys. Företaget bedömer både hur verksamheten påverkar omvärlden (inverkan) och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomi (finansiell väsentlighet). Resultatet avgör vilka ESRS-områden som ska redovisas.
- ESRS-datapunkter. Standarderna anger vilka uppgifter som ska lämnas inom varje väsentligt område, till exempel klimat (E1), egen personal (S1) och affärsetik (G1). Vårt inlägg om ESRS-standarder går igenom uppbyggnaden.
- Spårbarhet och granskning. Uppgifterna ska kunna granskas av en revisor eller annan oberoende granskare.
Det sista kravet får minst uppmärksamhet och orsakar mest arbete. Det tar vi upp i avsnittet om siffrorna.
Hållbarhetsredovisning vs hållbarhetsrapport vs CSRD-rapportering
| Begrepp | Vad det är | Rättslig grund |
|---|---|---|
| Hållbarhetsredovisning | Allmän benämning på redovisning av hållbarhetsarbete, lagstadgad eller frivillig | Ingen enskild lag; frivillig eller del av lagkrav |
| Hållbarhetsrapport | Rapport i förvaltningsberättelsen för företag som omfattas av ÅRL | Årsredovisningslagen 6 kap. |
| CSRD-rapportering | Hållbarhetsrapport enligt ESRS med dubbel väsentlighetsanalys | CSRD, genomförd i svensk lag genom ÅRL |
Tabellen visar att begreppen överlappar. I praktiken är det ÅRL och CSRD som avgör vad ditt företag faktiskt måste leverera.
### Begrepp i korthet > - Hållbarhetsredovisning: redovisning av ett företags hållbarhetsarbete och dess resultat.
- Hållbarhetsrapport: den rapport som årsredovisningslagen kräver av företag som omfattas. - ÅRL: årsredovisningslagen, där hållbarhetsrapportens krav finns i 6 kap.
- CSRD: EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (Corporate Sustainability Reporting Directive), som ersatte NFRD. - ESRS: de europeiska standarder (European Sustainability Reporting Standards) som CSRD-rapporten upprättas enligt.
- VSME: frivillig standard för små och medelstora företag som inte omfattas av CSRD. - Dubbel väsentlighetsanalys: bedömning av både företagets påverkan på omvärlden och hållbarhetsfrågors påverkan på företaget.
Var kommer siffrorna ifrån?
Siffrorna är den svåraste delen av en hållbarhetsredovisning, inte texten. Utsläppsdata finns i affärssystemet, inte i hållbarhetsavdelningen. Drivmedel, tjänsteresor, inköp av material och transporter ligger som fakturor och transaktioner i Fortnox, Visma, SAP eller liknande system.
Många företag samlar in dem en gång om året. Någon exporterar data till Excel, en konsult applicerar schabloner, och resultatet blir en uppskattning. Metoden fungerar för en frivillig rapport, men den håller sämre när en revisor ska granska. Frågan "varifrån kommer den här siffran?" går inte att besvara om underlaget är en sammanställning gjord månader efter att fakturorna bokfördes.
Månatlig, automatiserad insamling löser det på ett annat sätt. När klimatberäkningen hämtar data direkt från bokföringen varje månad, kan varje utsläppssiffra spåras tillbaka till en enskild faktura. Underlaget är revisionsklart löpande, i stället för att byggas upp under en stressig vår. Det är så Wellfish fungerar: plattformen räknar enligt GHG Protocol, kopplas till Fortnox, Visma och SAP och kräver varken konsulter eller workshops. Nya kunder är i drift på 14 dagar. Läs mer om vår klimatrapportering eller guiden till hela CSRD-processen.
Vanliga misstag
- Att börja för sent. Datainsamling för ett helt år går inte att göra på några veckor, särskilt inte om underlaget ska kunna granskas.
- Att se det som ett årligt projekt. Siffror som tas fram en gång om året saknar löpande kontroll, och fel upptäcks först när det är för sent att rätta dem.
- Att använda branschschabloner i stället för faktiska data. Schabloner ger en siffra, men inte en som visar vad just ditt företag har gjort eller förbättrat.
- Att sakna spårbarhet till källan. En siffra som inte går att koppla till en faktura eller ett dokument blir en fråga från revisorn.
- Att missa kopplingen till den dubbla väsentlighetsanalysen. Analysen avgör vilka datapunkter som ska redovisas. Om den görs separat från datainsamlingen samlar företaget in fel saker.
Frequently Asked Questions
Vad är skillnaden mellan hållbarhetsredovisning och hållbarhetsrapport?
Hållbarhetsredovisning är den allmänna benämningen och kan vara frivillig. Hållbarhetsrapport är den specifika rapport som årsredovisningslagen kräver av företag som omfattas, och den ingår i förvaltningsberättelsen. Rapporten följer lagens innehållskrav och granskas av revisorn.
Måste mitt företag göra en hållbarhetsredovisning?
Det beror på företagets storlek och typ. Större företag omfattas av kravet på hållbarhetsrapport, medan mindre och medelstora företag normalt inte har någon lagplikt. Gränserna har ändrats genom Omnibus-processen, så kontrollera aktuella krav hos Bolagsverket. Även om du inte omfattas kan kunder be om data, och då är VSME ett vanligt format.
Vad händer om man inte rapporterar?
Revisorn ska uppmärksamma avvikelser från lagens krav i sin granskning. Om årsredovisningen inte lämnas in i tid kan Bolagsverket använda sina tvångsmedel. Utöver det följer affärsmässiga konsekvenser, eftersom banker, kunder och investerare allt oftare efterfrågar hållbarhetsdata. Kontrollera aktuella sanktioner i ÅRL och hos Bolagsverket.
Kan man automatisera hållbarhetsredovisningen?
Datainsamlingen går att automatisera, framför allt klimatdata som bygger på bokföring, drivmedel och resor. En plattform som Wellfish hämtar data från Fortnox, Visma eller SAP varje månad och beräknar utsläpp enligt GHG Protocol. Texten, policyerna och väsentlighetsbedömningen behöver fortfarande företagets egna beslut, men siffrorna blir spårbara till varje faktura.
Vill du se hur det ser ut med dina egna data? Boka en demo eller starta ett gratis konto.