Klimatberäkning för byggföretag: arbetsmaskiner, underentreprenörer och utsläpp per projekt

Ett byggföretags klimatberäkning bygger på drivmedel i egna arbetsmaskiner och fordon (scope 1), köpt el och fjärrvärme till kontor och byggarbetsplatser (scope 2) samt inköpta material, transporter och underentreprenörer (scope 3). Det svåra är att fördela utsläppen per projekt och spåra varje siffra till en faktura.

Den här texten riktar sig till CFO:er och hållbarhetsansvariga som ska ta fram klimatredovisning för byggföretag på ett sätt som håller för revisorns frågor. Vi går igenom vad som ska ingå, hur ni räknar på maskiner och underentreprenörer och hur ni får fram utsläpp per byggprojekt.

Vad ska ett byggföretag räkna med i klimatberäkningen?

Räkna med allt som företaget styr över eller köper in, och dra gränsen skriftligt innan ni börjar. För de flesta byggbolag ligger huvuddelen av utsläppen i scope 3, eftersom material och underentreprenörer står för en stor del av kostnaderna. Det är ändå scope 1 och 2 som är enklast att få exakta, så de bör vara klara först.

Så fördelar sig posterna i ett typiskt byggbolag:

Scope 1: diesel, HVO, bensin och gasol i egna arbetsmaskiner, lastbilar, servicebilar och generatorer.
Scope 2: köpt el och fjärrvärme till kontor, verkstäder, bodar och byggarbetsplatser.
Scope 3: inköpta material, transporter, underentreprenörer, avfall, tjänsteresor och pendling.

Om ni följer GHG-protokollet är scope 1, 2 och 3 i byggbolag en fråga om att välja kategorier och motivera dem. Ni behöver inte ta med alla scope 3-kategorier från dag ett. Ni behöver däremot skriva ner vilka ni har valt bort och varför.

Begrepp i korthet

Begrepp	Betydelse
Scope 1	Direkta utsläpp från bränslen i er egen verksamhet, till exempel diesel i arbetsmaskiner.
Scope 2	Indirekta utsläpp från köpt el, fjärrvärme och fjärrkyla.
Scope 3	Övriga indirekta utsläpp i värdekedjan, till exempel material, transporter och underentreprenörer.
Aktivitetsbaserad beräkning	Utsläpp räknas från fysiska mängder, som liter, kilowattimmar eller ton, gånger en emissionsfaktor.
Spend-based	Utsläpp uppskattas från inköpsbelopp i kronor gånger en genomsnittlig faktor per kostnadskategori.
Systemgräns	Beslutet om vilka bolag, verksamheter och utsläppskällor som ingår i beräkningen.
Underentreprenör	Extern part som utför del av arbetet i era projekt och vars utsläpp ingår i er scope 3.

Arbetsmaskiner och drivmedel: scope 1

Drivmedel i egna arbetsmaskiner och fordon är normalt den största posten i scope 1. Räkna i liter per drivmedelstyp, inte i kronor. Priset svänger över året, litrarna gör det inte.

Drivmedelstypen styr emissionsfaktorn. Fossil diesel och HVO har helt olika faktorer, och samma sak gäller bensin, gasol och biogas. Anteckna därför både volym och produkt. Be leverantören om dokumentation av drivmedlets sammansättning, särskilt om ni köper blandningar.

Underlaget kommer från några vanliga källor:

Drivmedelskort: transaktioner med datum, liter, produkt och fordon eller kortnummer.
Tankleveranser: följesedlar för bulkleverans till arbetsplatsens cistern.
Maskinrapporter eller telematik: drifttimmar per maskin.

Drivmedelsfakturan ensam säger inget om projekt. Ett kort hör till ett fordon, inte till en byggnad. En cistern fylls på i omgångar och töms över flera veckor. Maskiner flyttar mellan arbetsplatser under månaden. För att få utsläpp per byggprojekt behöver ni koppla litrarna till maskintimmar och projektnummer, vilket nästa avsnitt beskriver.

Scope 2 är enklare. Hämta förbrukning i kilowattimmar från elbolag och fjärrvärmeleverantör, och separera byggarbetsplatsernas el från kontorens om mätningen tillåter det. Byggström har ofta eget abonnemang som kan kopplas till ett projekt direkt.

Köpta material och underentreprenörer: scope 3

Scope 3 börjar i inköpsreskontran. Där finns varje leverantör, artikel och belopp, och det är där spårbarheten börjar.

Aktivitetsbaserat före spend-based

Aktivitetsbaserad beräkning ger bättre underlag än spend-based. Ni tar mängden betong i kubikmeter, armering i ton eller transporter i tonkilometer och multiplicerar med en emissionsfaktor, gärna från en miljövarudeklaration (EPD) när sådan finns. Spend-based innebär att ni multiplicerar kronor med en genomsnittsfaktor. Metoden är grov, och en prishöjning på stål ser då ut som ökade utsläpp trots att inget förändrats fysiskt.

Använd spend-based som reservlösning där mängder saknas. Markera de posterna tydligt, så att ni kan ersätta dem med bättre data allteftersom.

Underentreprenörer: be om data

Underentreprenörer gör ofta en stor del av det fysiska arbetet, med egna maskiner och egna transporter. Be om liter per drivmedelstyp, maskintimmar och transportuppgifter för uppdraget. Skriv in kravet i avtal eller inköpsvillkor och använd samma frågemall till alla, annars går det inte att summera svaren.

Alla svarar inte. För dem som inte gör det kan ni räkna spend-based på fakturan och flagga posten som uppskattad. Se bara till att inte räkna samma material två gånger: om underentreprenören levererar material i sin faktura ska det inte också ligga som eget inköp hos er.

Fördela utsläppen per projekt

Utsläpp per byggprojekt kräver att varje kostnad och varje liter har ett projektnummer. Ekonomisystemet har oftast redan projektnummer på leverantörsfakturor. Det som saknas är kopplingen från drivmedel och maskintimmar.

En enkel fördelningsregel räcker långt:

Det som har projektnummer på fakturan eller rapporten tillskrivs projektet direkt. Det gäller material, transporter, underentreprenörer och byggström.
Drivmedel i delade maskiner fördelas på maskintimmar per projekt. Litrar per maskin och månad delas efter hur många timmar maskinen stod på respektive projekt.
Gemensamma poster, som kontor och verkstad, fördelas med en fast nyckel, till exempel andel av omsättning eller arbetade timmar. Redovisa dem som ett eget block så att de inte blandas med projektdata.

Dokumentera systemgränsen i samma veva. Skriv vilka bolag och verksamheter som ingår, vilka scope 3-kategorier ni räknar, vilka fördelningsnycklar ni använder, vem som äger varje datakälla och vilken version av emissionsfaktorerna ni utgår från. Ändrar ni en regel mitt i året ska ändringen och datumet stå där.

Klimatberäkning vs klimatdeklaration

Klimatberäkningen och klimatdeklarationen är två olika saker. Klimatdeklarationen gäller en enskild byggnad och görs enligt Boverkets regler som en separat skyldighet för byggprojektet. Företagets klimatberäkning omfattar hela verksamheten under ett räkenskapsår, med scope 1, 2 och 3. Läs mer om underlaget i vår guide till klimatdeklaration för byggprojekt och i mallen med exempel.

Data kan återanvändas mellan dem. Materialmängder, transporter och drivmedelsuppgifter från ett projekt kan ligga till grund för båda. Men samma inköp får inte räknas två gånger i samma sammanhang, och de två resultaten ska inte läggas ihop. Håll isär syftena och dokumentera vilken källa som matar vad.

Vilka byggprojekt som omfattas, vilka gränsvärden som gäller och vilka datum som är aktuella ändras över tid. Kontrollera alltid Boverkets nuvarande regler och föreskrifter direkt hos Boverket.

Vanliga misstag

Vi ser samma fel hos många byggbolag som börjar med klimatredovisning. De flesta går att undvika med små ändringar i rutinerna.

Beräkning bara en gång per år. Då upptäcks saknade fakturor och felkodade projekt när det är för sent att rätta dem. Månadsvis uppföljning fångar felen medan underlaget finns kvar.
Spend-based för allt. Det är snabbt, men siffrorna följer priser och inte verksamheten, och de går inte att använda för att jämföra projekt.
Drivmedel utan drivmedelstyp. Utan uppgift om diesel eller HVO går det inte att välja rätt emissionsfaktor.
Underentreprenörer lämnas utanför. Då försvinner en stor del av utsläppen ur bilden, och er redovisning ser bättre ut än verkligheten.
Ingen projektnyckel. Utan koppling mellan maskintimmar, drivmedel och projektnummer kan ni bara redovisa totalsiffror för företaget.

Så gör du det varje månad och spårbart

En fungerande rutin hämtar data ur de system ni redan har, sorterar dem enligt GHG-protokollet och lämnar ett spår tillbaka till varje faktura. Det är den spårbarheten en revisor eller kund kommer att fråga efter.

Ett månadsflöde kan se ut så här:

Hämta fakturor och inköp från ekonomisystemet och projektdata från projektsystemet.
Hämta drivmedelskort, tankleveranser och maskintimmar.
Kategorisera varje post per scope och kategori enligt GHG-protokollet.
Fördela på projekt enligt den dokumenterade regeln.
Granska avvikelser, till exempel poster utan projektnummer eller drivmedel utan produktuppgift.
Spara en länk eller referens från varje utsläppssiffra till underliggande faktura eller rapport.

Det här går att göra i kalkylblad, men det blir tungt när antalet projekt och leverantörer växer. Wellfish är en AI-driven plattform som automatiserar insamling, analys och rapportering under CSRD, VSME och EU-taxonomin. Data hämtas direkt från ekonomi- och projektsystem, och AI:n tolkar och kategoriserar inköp enligt GHG-protokollet. Emissionsfaktorerna är anpassade till byggsektorn med fokus på material, transporter och energiflöden. Läs mer om Wellfish för bygg och fastighet, klimatrapportering, CSRD och guiden till CSRD-rapportering.

Ni kan lägga till egna datapunkter och samla in data manuellt vid sidan av den automatiska hämtningen, till exempel underentreprenörers uppgifter. Plattformen är modulär, så ni väljer vad som ska ingå. Den kan också kartlägga värdekedjan och riskklassificera den. Wellfish kan vara igång på cirka 14 dagar när data och ansvar finns på plats, utan konsulter och workshops.

Frequently Asked Questions

Vad är skillnaden mellan klimatberäkning och klimatdeklaration?

Klimatdeklarationen gäller en enskild byggnad och följer Boverkets regler. Klimatberäkningen gäller hela företagets utsläpp i scope 1, 2 och 3 under ett år. Datan kan delvis återanvändas, men utsläppen ska inte räknas dubbelt.

Måste underentreprenörer lämna utsläppsdata?

Det beror på vad som står i avtalet. Ni kan skriva in kravet på uppgifter om drivmedel, maskintimmar och transporter i inköpsvillkoren och använda samma frågemall till alla. Saknas data kan ni räkna spend-based på fakturan och markera posten som uppskattad.

Kan vi använda spend-based beräkning för allt i början?

Ja, som startpunkt för att få en första bild över var utsläppen finns. Men metoden följer priser snarare än verklig förbrukning, så den ger svag grund för att jämföra projekt. Byt till aktivitetsbaserade data för de största posterna så snart mängder finns tillgängliga.

Hur räknar vi utsläpp per byggprojekt när flera projekt delar maskiner?

Fördela drivmedlet på maskintimmar per projekt. Litrar per maskin och månad delas efter hur många timmar maskinen arbetade på varje projekt. Regeln ska vara skriftlig och användas på samma sätt varje månad.

Vill du se hur det fungerar för era byggprojekt? Boka en demo eller starta ett gratis konto.